Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Där Petter huserat, af Sven Linnborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petter önskade Öringåbygden alla lifvets välsignelser, så som han
sett dessa ute i stora världen. För det första en bro öfver Öringån,
hvaröfver de hittills måst vada. Nya vägar skulle socknen få, ny kyrka
och ett gästgifveri på modet.
För att hjälpa bönderna till detta, fordrade Petter endast en del
af deras samfälda vildmark i pant med rätt att resa upp kojor här och
där, att bo i, då han jagade i vildmarken. Bäst var, att förskrifva hela
vildmarken, så var den skyddad för ryssen.
Petter var en välsignad karl.
Änkan, där han bodde, hade mycket svårt att reda sig, 6 söner
och 3 döttrar hade hon hemma. Alla barnen ville gifta sig, men kunde
ej komma sig för med slikt, ty kontanter funnos ej att få.
Petter kom som en ängel från himmelens skattkammare — han
visade barnen sex stora, fina sedlar, dem han fått ärfva. Detta arf
skulle han kunna låna ut, om alla barnen gifte sig innan våren. Petter
satt en hel natt och lärde enhvar hur detta skulle gå till. Enhvar af
pojkarne skulle få låna sig en tusen riksdaler, n. b., om enhvar pojke
kunde få en jänta som hade gård att få.
De tre döttrarne skulle få sednare. Det dröjde ej många dagar,
förrän alla sex pojkarne hade uppgjort kärleksaffärer, som både passade
jäntorna öch Petter.
Han skiftade en kväll ut de sex tusen-sedlarne som lån.
Säkerheten var det icke så noga med, men för dödsfalls skull så kunde han
få enhvar pojkes skogsvildmark som pant — bara för att reta ryssen
och hjälpa kungen. Och så för hela det unga öringåslägtet, som sågs
i perspektiv nu, då alla sex snart voro gifte män.
Nu gick Petter och gällde för att vara lifvets hederligaste karl. Af
desse, som trodde på Herren Zebaoths hand, som styr mänskoöden, fick
han välsignelser och lycka och frid i all hans handel och vandel. Då
sex bröllop stodo i Påska, då hade aldrig någon signats så vackert som
Peter. Själfva Prosten, som fått höra historien om Petters sex tusen,
talade vackrare för Peter än på döde mäns mull.
Men i Pingst, då for Petter.
Han var borta i tre år.
Men en dag kom han åter, linkande med staf i hand, ofärdig och
trött, fattig och bedröfvad. Han tog in på nya gästgifveriet, som bygden
skaffat sig efter Petters recept. Han gick omkring och beklagade sig,
han hade blifvit fattig på allt det jordiska. Nu ägde han ej mer, än
hvad han lånat ut, åt bygden tio tusen och sex tusen till gamle
riksdagsmans söner.
Visst hade han pant både i bygdens samfälda skog och i enhvar
pojkes gårdsskog, men det var en klen valuta. Och pängar, tio tusen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
