Flyyledninyens änibetsbyygnud på Ladugårdsgärde i Stockholm. (I förgrunden en modern »skrammel -lekplats för barn med bl. a. ett flygplan av typ 17 på väg mot snabb förgängelse.) 1948 års riksdag fattade ett principbeslut om att förslaget skulle läggas till grund för en successiv förstärkning av dagjaktflyget. I likhet med departementschefen fann riksdagen dock ej nödvändigt att för det dåvarande besluta om genomförandet av större del av programmet än som erfordrades för att trygga den närmast förestående materielleveransen och personalrekryteringen. I första hand borde tre dagjaktflottiljer förstärkas på angivet sätt. Då departementschefen tillkännagivit sin avsikt att förelägga 1949 års riksdag en på ytterligare utredning grundad plan för fortsatt utbyggnad av dagjaktflyget, saknade riksdagen anledning alt närmare än som skett gå in på frågan om en sådan utbyggnad. Riksdagen fann önskvärt, att samtliga kostnader för såväl berörda som andra ifrågasatta förstärkningar av flygvapnet kunde överblickas i ett sammanhang, och räknade därför med att i samband med nyssnämnda utredning jämväl skulle tas under omprövning det av chefen för flygvapnet väckta spörsmålet om uppsättande av en andra nattjaktfloltilj och frågan om de olika vägar, som därvid kunde beträdas. 1918 års riksdag beslöt i övrigt att altack-och spaningsförbanden skulle ombildas i enlighet med chefens för flygvapnet förslag varjämte luftbevakningsorganisationen skulle överföras från armén till flygvapnet. Kungl Maj:t uppdrog sedermera åt chefen för flygvapnet alt — med beaktande av vad som anförts i ovannämnda proposition och av riksdagen godkända utskottsutlåtande — verkställa den utredning rörande jaktflygets fortsalta utbyggnad och därmed sammanhängande spörsmål angående flygvapnets organisation, som av riksdagen förutsatts skola komma till stånd. Den 30 oktober 1948 avgav chefen för flyg vapnet den salunda anbefallda utredningen, som i huvudsak innebär följande, förslag. Ytterligare sju dag jaktflottiljer förstärks ined 50 % enligt de grunder, som tillämpats vid 1948 års riksdagsbeslut angående förstärkning av tre dagjaktflottiljer. Ytterligare en atlackfloltilj ombildas till nalljaklflollilj. varvid den härav förorsakade minskningen av antalet attackflottiljer kompenseras genom att luå altackflottiljer förstärks med 50 °/n enligt samma principer, som till-lämpas vid dagjakt förstärkningen. Del förstärkta flygvapnet skulle då komma alt omfatta bl a 10 dagjaklfloltiljer, förstärkta 50 °/o 2 nattjaktflottiljer 3 attackflottiljer, varav 2 förstärkta 50 % 5 spaningsdivisioner i fred Förstärkningen m m beräknas kunna genomföras under de närmaste 6 åren. Årskostnaderna för flygvapnet enligt chefens för flygvapnet ovannämnda förslag vid fullt genomförd organisation beräknas överstiga den nuvarande organisationens årskostnader med e:a 39 mill kr varigenom totalkostnaderna per år skulle bli omkring 334 mill kr. * År 1939, innan andra världskriget ännu var ett faktum, skrev dåvarande översten, numera chefen för flygvapnet, generallöjtnant Bengt N ordenskiöld: »Vårt flygvapens framtid beror främst av vårt folks inställning. Folkets allmänna förståelse för och förtroende till flygvapnet kan i hög grad underlätta vapnets arbete i fred och orostider, så att våra flygstridskrafter kan nå den effektivitet, som över huvud tagel är möjlig inom ramen för de medel, över vilka flygvapnet förfogar.» — Delta uttalande äger i dag samma giltighet som för 10 år sedan. 91