Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ej får jag älska den vän jag valt,
jag är för fattig och ringa.
Hans moders hjärta, för vinning falt,
vill sonens böjelse tvinga.
Sjung, lundens fågel, en liten drill
och säg om vännen mig binda vill
i kärleks rosendeslinga.
ERIK. Nej, hör man på trädgårdssångarens
morgonkvitter. Goddag, Valborg!
VALBORG. Se grannas Erik. Nåja, inte är kvittret
så gladt, må du veta.
ERIK. Åhnej, sorgerna hitta nog enhvar, ung eller
gammal.
VALBORG. Värdinnan och husbonden ha begifvit
sig på långresa .... de komma inte ensamma
tillbaka.
ERIK. Är det brummande björnar de föra med
sig?
VALBORG. Åhnej du, de ha funnit en
guldgrufva .... de ha rest till guldletning.
ERIK. Och guldklimpen hämta de hem med sig,
menar du ....
VALBORG. Det göra de .... guldklimpen i form
af en fager jänta .... ja ja .... Germund skall äkta
henne.
ERIK. Men vill han då?
VALBORG. Hvem frågar, om han vill. Husbonden
är sträng och du känner värdinnans tunga.
ERIK. Man tvingas inte till kärlek.
VALBORG. Men guldet blänker, det har förvändt
mången gosses syn.
ERIK. Om jag känner Germund rätt, så böjes han
inte aitför snart. Har han lofvat en flicka tro, så står
han fast vid löftet.
VALBORG. Men tunga dagar framlefver jag på
Mossberga gård. Det kommer öfver mig en längtan
ibland, en längtan till mormors gamla stuga, där jag lekte
barndomslekarna med dig och Germund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:08:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lumplena/0012.html