Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’394
redan beslutat rundelens återställande i dess ursprungliga
skick, dels emedan föga besparing kunde genom
förändringen vinnas i anseende till ali sandstenens
omarbetning 47). I händelse nyssnämnda förslag gått igenom, så
hade både kryptan och högkoret blifvit afstympade och
hela kathedralen förlorat sitt skönaste parti såväl
in-som utvändigt. Vi ha ofvanför visat, att rundelen utgör
en hufvudbeståndsdel af en kyrkobyggnad från rundbågs^
åldern. Om således detta parti borttogs från ett sådant
tempel, skulle det likna en kropp utan hufvud eller ett
träd utan krona. — Huruvida Lundsten eller Hennig
skulle enligt ackord åter uppbygga rundelen, väckte
krångel skriftvexling och tidsutdrägt. Omsider fick den
förre, som underbjudit den sednare, genom
kammarkollegii utslag samma arbete, hvars ledning kapitenen vid
fortifikationen P. J. Montell åtog sig mot årligt arfvode 48).
Man arbetade 1782 och de tvenne följande åren, innan
rundelsmuren takhvalfvet gafvelröstet de närmaste
sträf-pelarne samt norra och södra sidomurarne hunno att
iståndsättas. Till murfyllning användes tegelsten, som i
flere afseenden var tjenligare än sandstensskärfvor.
Kapitenen vid fortifikationen Nils Rosenblad afsynade 1785
ifrågavarande arbete och förklarade sitt nöje deröfver49).
Rundelen är i öfverensstämmelse med sin
ursprungliga anordning uppförd af huggen sandsten och visar sig
efter nära sjuttie års förlopp vara i godt behåll. Om
denna ombyggnad tages i närmare skärskådande, så
upptäckes deri åtskilliga fel, hvilka kunnat och bort
undvikas. Yttre sockeln, som ursprungligen bestått af en
skråkant och derpå en Attisk bas, röjer en
godtycklig krukmakarfason, hvilken har intet gemensamt med
någon medeltidsprofil. Yttre bröstningens första
indragning har, i stället för en skråkant och tvenne på
hvarandra följande Attiska baser, vid omhuggningen blifvit
47) Domkyrkorådets protokoll deri 24 April 1781. 48) Domkyrkorå-
dets protokoller §. 5 den 9 Januari ock §. 1 den 28 Maj 1782. *») Nils
Rosenblads m. fl. besigtning den 13 Juni och Domkvrkorådets protokoll
§. 3 den 1 Juli 1785.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
