Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’526
Christligt sinne. Oin Grekiska konsten aldrig förmådde
mer än på ett ädelt och förtjusande sätt försinliga sina
afgudar; huru skulle då de Christne kunna framställa
sin Försonare med sådan klarhet mildhet herrlighet och
gudomlighet, som hans båda naturer i ett gemensamt
uttryck föresväfva en sannt troende. Brunius hyste deri
öfvertygelsen, att en symbolisk framställning af
inkarnationens mysterium var det enda sätt, som en djupsinnig
konstnär kunde med något hopp om framgång försöka,
och att en sådan behandling var den enda, som kunde
i någon mån tillfredsställa en from åskådare. Ehuru
man med synnerlig omsorg och betydlig kostnad
arbetat på återställande af kryptans remnade pelare sjunkna
kolonner samt sönderremnade takhvalf, ansågs
altarbygg-naden, hvilken med Christusbilden skulle enligt uppgift
väga 100 skeppund, bli alltför tung för den afsedda
al-tarplatsen. Till följe deraf tillstyrkte författaren af
ifrågavarande förslag, "att, enär hvalfvens beskaffenhet borde
så praktiskt som möjligt utrönas^" undersökningen deraf
verkställdes med deras belastande till den ofvanuppgifna
tyngden, hvartill murtegel skulle användas." Härvid
erinrades, att, i händelse af ett sådant försök remnor och
sättningar eller tillochmed ras inträffade, enhvar kunde
med största skäl bittert klandra ett, dylikt tilltag, samt
att, i händelse takhvalfven skulle, hvilket med största
skäl kunde betviflas, en kortare tid uthärda en dylik
belastning, det derföre ingalunda var säkert, om
desamma kunde allt framgent uppbära en sådan tyngd 64J.
Brunius ansåg det under närvarande förhållande bäst att
begära uppskof med hela altarfrågari, intill dess
arkitekturens studium hinner i Sverige liksom i Tyskland och
England sprida sig ej allenast till några få personer utan
till alla bildade klasser. Ett brådskande kunde i
betydlig mån vanställa det herrligaste af Nordens
byggnadsverk, och ett dröjsmål måste ovillkorligen bära goda
64) Domkyrkorådets protokoller §. 10 den 21 Februari och §. 2 den
14 December 1846.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
