Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emil Kléen: Vid lifvets gräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
FRUN:
Men hvarför har du aldrig försökt göra ett
närmande, bedt mig komma tillbaka?
STÅLSKÖLD:
Derför att jag inte ville totalt förlora
aktningen för mig själf. Inte för andra gången bli ett
viljelöst ting i din hand.
FRUN:
Ja, Arvid, jag har felat svårt mot dig. Men
jag var ung och lättsinnig den tiden. Nu är jag
en gammal kvinna och
.STÅLSKÖLD (afbrytande):
Gammall Dina Ögon säga något annat.
FRUN (som förut):
Nu vill jag försona hvad jag brutit. —
Önskar du att jag skall stanna kvar hos dig?
STÅLSKÖLD (gladt öfverraskad):
Om jag önskarl (Hejdar sig.) Det ligger
bestämdt någonting under detta. Du har någon
hemlig beräkning bakom det, som du alltid haft
när du dragit in klorna och visat dig vänlig.
Men hvilken?
FRUN (skälmskt leende):
Alltid misstänksam, Arvid I
STÅLSKÜLD:
Det är du själf som lärt mig att bli det.
Eva, sluga Eva, hvad är det för ett mål du vill
fram till. (Tar sig om pannan.) Det lider mot slutet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
