Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Detlev Freiherr von Liliencron: Pietà. Öfversättning från tyska originalet af Axel Wallengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
field.
.;JpuTur kom Maria hit med liket?
&,-*- Det ligger uppå sand och musslor,
vid haf, som utan gräns sig sträcker ut.
Askväderstämning trycker aftonhimlen,
och ned till vattenspegeln räcker molnet,
den enda, stora svarta åskmolnmassan.
Små svaga vågor, utan skönjbar fragga,
i långsam lek mot stranden spola upp,
och lämna efter sig ett smutsigt skum,
som längs med kusten likt ett streck sig drar.
På musslor hvilar den på korset fäste.
Och fötterna, och händerna, som krökts,
med mjuka dukar vecklats om, att spåren
af stora spikar icke månde ses.
Och öfver honom lutar sig Maria
i outsägligt ve, och mäktar ej
och mäktar ej begripa att vi mänskor
så skändligt hennes son förråda kunde.
Var han ej kärleken? Var ej hans mål,
det enda målet för hans lefnadsvandring:
försoning, fred och hjertats luttring?
»O Haupt voll Blut und Wundenl» — och Maria
med sina tårar tvättar dammet af
ifrån hans anlete; med sina fingrar
hon torkar skägget, vått af dödsens svett.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
