Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsågos, hwilka jemte prosten skulle utse en from och lärd man,
hwilken efter pröfning af biskopen erhöll kollation af
länsmannen. En del pastorater woro likwäl under konungens,
adelsmäns eller kapitelherrars patronrätt. Från gamla tider
bestod i Danmark den inrättning att presterna i hwarje härad
årligen höllo ett möte för att ”celebrere calendt,” då prosten
eller dekanen borde meddela underrättelser om de dagar, på
hwilka de årliga festerna inföllo, om synodalbesluten o. s. w.
I de större städerna höllos sådana möten hwarje månad, som
ock namnet Calende (nymånad) antyder, då underrättelse gafs
åt menige man om månskiften, helgdagar m. m. Dessa möten
synas ej nånsin hafwa utgjort något andligt föreningsband
mellan presterna och blefwo det ejheller efter reformationen,
om än försök dertill gjordes; de urartade slutligen till
dryckeslag[1]. Äfwen bestod före reformationen inrättningen af
synoder eller landemöten, hwilka af biskoparne i hwarje stift
årligen sammankallades; de bekantgjorde här kungliga
förordningar, som angingo presterskapet, och meddelade sina egna
påminnelser. Slutligen war kyrkan för hela landet representerad
på nationalsynoden, der alla biskoparna dels på konungens
kallelse dels efter gemensam öfwerenskommelse samlades, och
hwilkens beslut, åtminstone i första tiden efter reformationen,
omedelbarligen hade giltighet som lagar för kyrkan[2].
I sin närmaste omgifning, i Lund, hade W. en institution,
som i begynnelsen af hans episkopat enwist förblef wid
katholska läran. Denna institution war Lunds Kapitel. Det hade,
utom andra betydliga inkomster, revenyen af öfwer tjugo
socknar, hwarmed också följde patronrätt till dessa. Wid kapitlet
woro fyra prelater, nemligen prosten, som representerade
hela institutionen, dekanen, som afdömde förekommande twister
inom kapitlet, ärkedjeknen, som besörjde ekonomien, och
kantorn, som förestod kyrkosången i domkyrkan. Af de öfrige
ledamöterna, som kallades kaniker, war en lektor i theologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
