Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en rektor wid skolan; flera af de öfrige woro ock
residerande, d. w. s. bodde i Lund, och bestridde då sjelfwe de
presterliga göromål wid domkyrkan, som dem ålågo, eller de
församlingars wård, hwilka dem tillhörde; de som ej bodde i
Lund höllo vikarier wid de sysslor som tillhörde deras
kanikdömen. Sednare bortgåfwos de flesta prelaturer och kanikdömen
åt höga ämbetsmän. Lunds kaniker blefwo, äfwensom de i
Köpenhamn och Roskild, 1543 instämde till Köpenhamn för att
offentligen disputera med theologiæ professorerna wid
universitetet om messan eller nattwardens consecration utan
menighetens närwaro, om brödets och winets förwandling i
nattwarden och om prestwigningen såsom sakrament. Lunds kaniker
förde ännu ett högt språk och skydde ej att öppet förklara sig
emot reformationens läror och dess praktiska konsequenser, men
måste till slut gifwa med sig och underskrifwa tre af
professorerna uppsatta artiklar angående de omtwistade frågorna[1].
Af den nämnda protestationen af kanikerna mot reformationen
finner man att den enskilda bikten strax efter reformationens
införande blifwit bortlagd, men sedermera åter införd, på det
att presten skulle få tillfälle att dels förhöra sina skriftebarn i
christendomen dels underrätta sig om deras själstillstånd. I
Danmark fortfar den som bekant är ännu i dag.
Det bör ej förgätas att en bland Lunds kaniker war den
om dansk historia och litteratur högt förtjente Christen
Pedersen, som tidigt blef en bland reformationens befordrare.
Han utgaf Saxos historia och en Jertegnspostilla m. m. i
Paris, öfwersatte Psaltaren och nya testamentet på danska samt
utgaf dessutom flera skrifter. Han war född 1480 och dog 1554
som prest på Seland. Om han ända till sin död innehade sitt
kanonikat i Lund känner utg. icke.
36. Niels Esbernsen Plade (Nicolaus Palladius)
war född i Ribe; fadren Esbern Jensön war en fattig
borgare derstädes, som på sin ålderdom blef lutheran[2]. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
