Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 42. Peder Winstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46
högligen öfwer W:s opiniastreté och obenägenhet att rätta sig
efter lag, recess och andra afsked 388). W. rönte ock den
motgången att, wid tillsättningen af prokansler wid det nya
universitetet, se sig förbigången af kyrkoherden i Åsum, doktor B.
Oelreich, äfwensom hans mer än en gång upprepade anhållan,
att få Halland åter lagdt under Lunds stift, icke wann gehör.
Deremot fick han såsom en nohilis hospes wid riksdagen 1664
intaga sin plats näst efter Lincopensis, ehuru Lunds stift ej
erhöll denna plats i ordningen. Christian V lät wid
invasionen 1676 föra den gamle biskopen, som ej kunde gå, i en
bärstol inför sig och tilldelade honom förebråelser för otacksamhet.
Att W. warit till wäxten ansenlig och en ganska myndig
man, lärer icke kunna bestridas. Hans porträtt utwisar ett
mera ridderligt än presterligt utseende. Han bar en stor
guldkedja om halsen, i likhet med den tidens riddare, hwilket enligt
Pontoppidans anmärkning ”nach einigem kfastu schmecket.” Han
skref sig för Herre till Lundagård och Werpinge, samt
begagnade i sina skrifwelser en ganska myndig ton och wille gerna
göra sin myndighet gällande. Men derwid öfwergafs han ofta
af klokheten och försigtigheten, så att han råkade i owänskap
med dem, hwilka han kom i beröring med, hwilket ofta beredde
honom ledsamheter och förödmjukelser. 1658 skref han till prosten
i N. Åsbo härad att en student, wid namn Taagelycke,
missbrukat biskopens approbats-sedel och med olydnad och trots sig
anställt mot honom och hans af Gud och Kongl. Maj:t
förlänta myndighet, samt derföre på det strängaste förbjöds att
predika, ”thi bemelte Taagelycke schall være excluderet fra all
forfræemmelse udi mitt Stift;” men 1661 måste W. anmäla
samme Taagelycke till erhållande af fullmagt å Hjernarps
pastorat. Wid fråga om tillsättning af en skollärare i
Christianstad förtörnades W. högeligen deröfwer att magistraten
kallat honom ”mester Peder W., da jeg dog en höiere grad
oc Titul inemod Tredive aar med ære har baaret, som alle i
Sverrig, Danmark oc i dette land, ja i den meste del af Europa
er vel bekant,” hwarjemte han ”emot magistraten med
smädeord och injurier grufweligen fulminerade;” men han lyckades
39) Cronholm, Skånes polit. hist. II p. 133.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
