Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 43. Canutus Hahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
71
I slutet af år 1681 blefwo de prestlägenheter, som
blifwit lediga under krigsåren dels genom dödsfall, dels
derigenom att innehafwarne flyktat till Danmark (hwilket sednare
med omkring femton pastorater inträffat), återförsedde med
prester. Härwid kommo enligt kunglig befallning isynnerhet de
studenter i åtanka, hwilka under kriget förrättat gudstjensten i
de lediga pastoraterna, isynnerhet om de dessutom genom
giftermål förbundit sig med prestfamiljerna. Bland dem som
prestwigdes woro några så okunnige, att man ansåg nödigt att låta
dem genom edeligen bekräftade reverser förbinda sig till
förbättring i studier samt att enfaldigt predika Guds ord efter
den anledning, som gafs af salig doktor Brochmans postilla.
Emedlertid war ”det geistlige wäsendet” någorlunda ordnadt och
den anbefallda uniformitetens införande kunde nu med mera
allwar företagas. Nya prostar woro också tillsatta i flere
härader. Biskopen ansåg sig behöfwa konungens och
generalguvernörens kraftiga understöd och uppwaktade med trägna
skrifwelser så wäl desse höge herrar sjelfwe, som ock andra personer
af deras närmare omgifning, såsom kansliråderne Hoghusen
och Lindschöld, hofkanslern Örnstedt, öfwerhofpredikanten
Wirænius, generalmajor Ulfsparre, sekreterarne Treutiger och
Schantz m. fl., rekommenderande så wäl det geistlige wäsendet
som sin egen och sina anhörigas wälfärd åt deras nådige och
gunstige patrocin och hägn samt utlofwande derföre lön hos
Gud i himmelen samt ett odödeligt renommeée och ewigt
beröm på jorden; uniformitetens införande skulle, enligt ett bref
till generalguvernören v. Ascheberg, ”wisa sig för hela Europa
såsom it florerande segertecken; så warder ock E. E. som icke
allenast till den Lundiske victorien, sit tappra hiältamodh
wärckelig wist hafwer, uthan contribuerar ännu yttermehra til
detta trophæi uprettande all mächtig hjelp, understöd,
förfordran och it bepriseligt patrocinium, reporterandes med retta
it odödeligit reonommöe och äwigt beröhm.” Uniformitetens
införande mötte åtskilligt motstånd först och främst af presterna.
Biskopen säger sig ej kunna förstå, ”att presterskapet, som ser
all sin och sine barns fortun och wälstånd versera härunder,
dock likwäl så obetänksamt opiniastrerar.” Snart nog kom
man derhän att kruskragarna icke mera sågos på lefwande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
