Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 43. Canutus Hahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
77
som försummade gudstjensten, utan läto folket opåtaldt komma
i kyrkan och gå derifrån efter behag, ejheller uppgjorde
läselängder, att på flera ställen få eller inga barn funnits i choret
wid gudstjensten, att Tron litet eller intet söngs med tillhörige
psalmer m. m., och anhöll att de wärste, nachlässigste och
negligentste klockare måtte afsättas, på det de ej måtte styrka de
andre i säkerheten, att de af adeln eller dess fullmägtige och
gemene man, hwilka motsatt sig execution, måtte annoteras och
widare andragas, enär de ”uprest stor förargelse i landet,
toucherat och stött K. M:s och öfwerhetens gudelige intention
och uniformitetens förkofran,” att execution måtte ske i städerna,
på det man ej å landsbygden måtte beropa sig på städernas
frihet m. m. 1686 intygade likwäl presterskapet temligen
allmänt att folket wisade lydnad för konungens bud att biwista
gudstjensten och läsemötena, en och annan med tillägg att
kungliga äckor någongång föranledt uteblifwande. Biskopens
memorialer till konungen af 1685 och 1687 uttrycka belåtenhet
med uniformitetswerkets framgång; många tusen barn hade
lärt swenska katechesen, innanläsning och skrifning, samt söngo
swenska psalmer, och ”det som underligast är, af den idkelige
barnaöfningen lära mångestäds nu de gamle både läsa och
sjunga swenska.”
Beträffande presternas intellektuella och sedliga bildning,
så förefanns under denna tid, som under alla andra, stor
skiljaktighet mellan olika personer. I förra hänseendet synes
ståndpunkten i allmänhet ej warit jemförelsewis lägre än i
närwarande tid. Wäl woro somliga prester mycket okunnige,
såsom man finner af de ofwan pag. 71 nämnda reverserna på
förbättring i kunskap, hwilka förmodligen sällan infriades, men
att många ej bortlade litterära sysselsättningar äfwen i äldre
åren finner man deraf, att gamla prester ofta författade
specimina för den då högt aktade magistergraden; äfwen flera, som
ej affekterade denna wärdighet, studerade likwäl flitigt 51). Många
landtprester skrefwo med lätthet latin både i obunden och
bunden stil; swenskan rådbråkades af dem som woro födde danskar,
51) Se t. ex. N. Engelholms i Tullstorp och M. Reeslöws i Billinge
biographier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
