Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 43. Canutus Hahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
81
i kyrkan ”och det så skammeligen såsom man en hel pott
bränwin utöst hade”, och att trätor om stolställen uppstodo till och
med i städerna mellan aktade borgarfruar, t. ex. i Christianstad
mellan borgaren Hans Brockmüllers och rådman Christian Fris”
hustrur, hwilka båda gjorde anspråk på företräde, den ena på
grund af sin ålder, den sednare på grund af sin mans rang.
Det hände till och med i Swensköps kyrka dominica Lætare
år 1683, att en full bonde ”red på en kringskodd hoppa” in i
kyrkan midt under predikan. Stundom begagnades dylika
okynnets upptåg för att äfwen göra demonstrationer mot
uniformiteten, t. ex. då möllaren Swen Jeppsson från Rödemölla
juldagen 1682 i Munkaljungby kyrka, då klockaren under det
presten stod på predikstolen skulle upptaga psalmen: En jungfru
födde ett barn i dag, ”föll klåckaren i sången och begynte den
danska sången: Et lidet barn så lystelig, och dhetsamma med
så stor ifwer, at han sjelf icke allenast med hög intonerande
certerade med klåckaren om öfwerhanden, utan och med
förargelige miner och wink sökte att instigera de omstående
till adsistence,” samt sedan, då klockaren på pastors wink
afstannat med sången, ”lade sig neder med stort löye, nickandes
till de andre af församblingen likasom gratulerandes sig sin
avantage.” Biskopen hade 1684 förnummit rykten att
lättsinniga personer med oqwädinsord wanhedrat uniformiteten; om
detta wore sant (det Gud förbjude!) önskade biskopen få weta
verba formalia. Mot ofwannämnda och andra oordningar
anwändes en sträng kyrkotukt, hwarwid man gerna
brukade ”stocken och horepallen”, hwilka enligt biskop Hahns
yttrande ”komma icke allenast öfwerens med uniformiteten,
utan ock märkeligen tjena till att tämja och disciplinera
folket” 58). En dräng i Brunnby, som vomerat i kyrkan, skulle
stå uppenbar kyrkoplikt och gifwa ad pios usus ”det mesta han
58) Med anledning af biskop Hahns klagan deröfwer att somlige personer
öfwergåfwo sina hustrur och rymde till Danmark, swarade biskopen på
Seland Hans Bagger, att sådant wisserligen der ej impune tilläts eller tacite
consenterades, utan att de ännu hade ”ris oc swöbe at udrydde saadan
forargelse med;” men ”da disse instrumenta ware i Christi oc apostlenes
hænder, blef dog noget tilbage, som ej kunde forjages aldeles;” alltså kunde
man ej wänta annat än att detsamma nu egde rum m. m.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
