Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 45. Christianus Papke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då twänne beslägtade personer fingo tillåtelse att gifta sig,
enär slägtskapen icke lade hinder i wägen derför, att de likwäl
skulle gifwa något ad pios usus, ”på det att enfaldigt folk
icke skall deraf taga sig likasom tillfälle att framgent söka
fådana äktenskap, hwarigenom på sistone de förbudna lederna
torde intet wara utan tentation.” Presterna uppmanades att
beifra förefallande oordningar och att ej låta sådant, som högst
straffwärdigt war, blifwa nedtystadt och onäpst. Prostarna
fingo, med anledning af rykten att somliga prester lefde i
dryckenskap, trätor m. m., uppdrag att inkomma med uppgifter
om pastorernas wandel och att troget förmana dem att icke
genom sitt lefwerne nedrifwa hwad de genom sin lära kunde
uppbygga. Prester, som icke genom förmaningar till
fridsamhet läto sig rätta, erhöllo eftertryckliga tillrättawisningar och
blefwo, ”på det man dock engång för sådana beswär, quereler
och öfwerlopp kunde wara fri och omolesterad, åtwarnade och
förmanade att lefwa i sämja och enighet, wetande att kif och
trätor wanhedra ämbetet och gifwa församlingarna förargelfe,
hwilket will falla swårt att answara” o. s. w. Efter
prestmötet 1692 skrefs till presterskapet bland annat att, såsom man
förnummit ”ett otidigt manér sig hafwa en och annorstädes
inritat, att somlige af presterskapet understå sig af hwarjehanda
ringa och liderlig orsak, af en förmäten och obetänkfam
dumdristighet, utan någon communication med deras förmän,
Præposito eller Consistorio, att hålla deras åhörare ifrån
Herrans Nattward, — thy wille enhwar härutinnan wäl taga
sig till wara, betänkande de äro satte till att hjelpa och icke
att stjelpa deras åhörares wälfärd och salighet.” En annan
gång gaf biskopen, med anledning af inkomna klagomål,
presterskapet en allwarsam warning att ej af en lastelig girughet
tillåta det oskick att personer, som flyttat ur deras pastorat,
likwäl fortforo att der begå nattwarden, icke heller fordra för
dryg betalning för flyttningssedlar, utan ”se sig wäl före och
ej förorsaka ministerio en elack Blasme.” Flera gånger
förbjöds strängeligen det gamla oskicket, att prester för sin privata
nytta slogo under sig klockarelönerna för sina söners räkning
eller för sina adjunkters aflöning, och yrkades att de pastorer,
som behöfde medhjelpare, skulle dem sjelfwe aflöna och låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
