Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
107
ärkebiskop efter fadren s. å. död 1742. — Mathias, f. 1681;
protokollssekreterare; adlad 1714, d. s. å. — Elof, f. 1687,
extraord. phil. prof. i Lund 1710; prof. i grekiska 1713; prof.
i mathematik i Upsala 1719; tog afsked och erhöll
kommersrådstitel 1728; död på Oby i Småland 1772.— Elisabeth,
g. m. Petrus Asp, superintendent i Norrland. — Brita, g.
m. professorn i Lund, sedan domprosten i Linköping, Thomas
Ihre. — Anna, g. 1. m. prof., sedan domprosten, i Lund B.
Humerus; 2. med landshöfd. J. Wulfwenstjerna. — Maria,
g. 1707 med Nils Barchius, biskop i Westerås. —
Margreta, g. 1715 m. prof. Johan Hermansson i Upsala.
Om en förändring i styrelsesättet förmärkes wid Papkes
tillträde till biskopsämbetet i Lund, så förmärkes ej mindre en
sådan wid hans frånträde från detsamma. I Steuchius fick
stiftet en styresman, som synes hafwa fullkomligt liknat Hahn.
Hans åtgärder utmärka sig genom en småaktig räddhåga för
allt, som möjligtwis kunde anses lända till præjudice för den
absolute monarken eller hans ombud i provinsen. De gamla
smickrande phraserna i skrifwelser till K. M. eller guvernören
hafwa återwändt; de äro blott nästan ännu sämre till
hopsättningen, hwilket naturligtwis mestadels får skrifwas på
notariens, kandidaten Johan Eriksson Klinthes, räkning, ehuru
skrifwelserna befinnas genomsedde och ofta ändrade af biskopen.
Äfwen sekreterare i K. M:s kansli uppwaktades wid fråga om
pastoratstillsättningar och åtskilliga andra ärender med
skrifwelser, hwari anhölls om sakernas befordran till ett snart och
behagligt slut och wedergällning af wederbörande utlofwades.
Steuchii tid war ett gyllene tidehwarf för utbördingar och
konservationer. För öfrigt wisade han mycket nit för
uniformiteten och mot pietismen samt månhet om att ”hålla folket
wid godt humeur” och ”bringa samwetena till ro” 71) såsom
det heter wid frågor om åhörares missnöje med sina själasörjare
eller om personer, som plågades af ”sällsamma tankar.” Om
biskop S. utöfwat någon presterligt biskoplig werksamhet,
känner man ej. Hwad hans personliga karakter angår, så finner
71) Notarien har någon gång skrifwit ”till säkerhet,” men det har
biskopen ändrat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
