Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
109
hans wistande i riket, swarade biskopen att man ej borde
movera en sådan quæstion; om någon af följet sådant begärde,
borde man swara att ”det dependerar af högste handen, efter
oss intet competerar utesluta eller innesluta någon i en
offentlig förbön, som icke är dertill berättigad genom kongl.
förordning.” Presterna blefwo också åtwarnade, att i sina
skrifwelser till biskopen eller konsistorium icke begagna orden nådig
eller underdånig, hwilka endast till K. M. och höga
personer finge brukas. Då S. blef biskop, war danskheten
mestadels utrotad uti de eröfrade provinserna, hwilka utgöra Lunds
stift, och presterskapet synes endast haft en misstänkt person
bland sina medlemmar, nemligen komministern Hans Jacobæus
i Helsingborg, hwilken 1710 gick öfwer till Danmark. De
qwarlefwor af danskhet som kunde återstå bortrensades af S.
med oförtröttad ifwer. För uniformitetens skull befordrades
afskaffandet af den enskilda bikten, som 1695 ännu synes hafwa
warit bruklig; likaledes för uniformitetens skull förbjödos
kommunioner på söckendagar och före predikan i högmässan; ”det
gemena folket och tjenstefolket” kunde ”berättas” i ottesången,
men det wore ”anständigast för de förmögnare af
församlingens ledamöter att efter högpredikan det heliga sacramentet
begå,” då alltid pastor sjelf i messeskrud borde wara för
altaret. Konsistorium beslöt 29/4 1696 att skrifwa till prostarna
att de borde tillhålla presterna att ”wänja sig ifrån åtskillige
idiotismis, såsom dennem, selvsamme, ikkun, ihukommelse, St.
Hans, præke” m. m. Likwäl hände 1700 att en, som wille
blifwa prest, i sitt språk stötte mycket på danskan och
derigenom i sin profpredikan wisade stor konfusion; ja ännu wid
prestmötet 1702 predikade herr Pål i Glimåkra purt danice,
hwarföre han, äfwen följande året, kallades till Lund för att
predika. De äldre presterna brukade ännu efter 1710 många
danska ord och talesätt i sina skrifwelser. Wid
prostutnämningar ansågs ännu nödwändigt att taga kandidaternas kunskap
i swenska språket uti konsideration, och B. Thesmar i Asarum
kunde såsom infödd skåning aldrig uppnå måslet för sina
lifliga önskningar, att blifwa häradsprost. Då fråga war om
pastoraters tillsättning war man mån om att genom skånska
prestenkors giftermål med prester från öfre provinserna sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
