Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 46. Matthias Steuchius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
117
het och ärlighet.” Ännu i den tiden förekom det en
församling ”sällsamt,” om presten ”icke dristade lägga papperet bort,
utan måste hafwa det sig till hielp.”
Biskop S. anmälde 1695 för K. M. att uniformiteten
hindrades derigenom, att stundom en prest skulle i tre kyrkor
förrätta gudstjenst, då katechesförhöret och ottesången
tillbakasattes, samt hemställde huruwida icke hjelpeprester kunde lönas
med klockareinkomsterna och genom substituter bestrida
klockaretjensterna; K. M. wille efter guvernörens och biskopens widare
hörande härom resolvera. Förmodligen bifölls förslaget, ty
den föreslagna utwägen att bereda presterna ämbetsbiträde
begagnades rätt ofta; substituterna klagade ofta att de ledo brist
på nödtorftigt underhåll. Besynnerligt nog wille man ogerna
betunga pastorerna med att löna sina egna medhjelpare, men de
måste sammanskjuta medel till att aflöna nådårsprester, om ej de
närboende pastorerna sjelfwe jemte sina egna socknar skötte de
vakante. Isynnerhet presterskapet i Göinge härad önskade, att
wid riksdag boställen och ordinarie lön åt kapellaner måtte
anslås, enligt memorial af år 1697. Stundom förordnades
häradsprester, till hwilkas aflöning dels församlingarna och
dels de pastorer, som begagnade deras tjenst, bidrogo. Presterna
på slättbygden klagade ofta swårligen öfwer bristen på wed;
konungen bewiljade dem 1697 något windfälle af kronans
skogar till wedbrand, hwilket jägeristaten borde utwisa. Sednare
erhölls tillstånd att från landsorter bättre upp i riket tillbyta
sig wed mot spannmål, hwilket bestriddes af de skånska städerna,
särdeles Cimbrishamn; dock borde båtarna aflasta wid städerna.
1714 resolverade K. M. på Lunds stifts presterskaps wid
riksdagen insinuerade beswär, att presterna skulle åtnjuta
tertialtionde och andra rättigheter af adeliga säterier och herregårdar,
men detta ändrades åter och en öfwerenskommelse skulle
uppgöras med afseende härpå, hwilken K. M. wille pröfwa och
stadfästa.
Folkunderwisningen bedrefs under Steuchii episkopat efter
det af Hahn införda sättet. Ungdomen handleddes af
klockarne uti innanläsning samt i utanläsning af Luthers lilla
kateches och hustaflan. Det skedde hufwudsakligen wid
läsemötena i kyrkorna efter slutad sist gudstjenst. De äldre synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
