Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118
man icke hafwa beswärat med innan- eller utanläsning, men
presterna borde öfwa dem uti att beswara begrepps-frågor
angående christendomens hufwudsanningar. Att en bonde egde
en bibel och läste deruti ansågs för någonting särdeles
anmärkningswärdt och berömligt. Rätt många woro icke de som
egde en psalmbok. Proften Erman berättade 1702 att twå
prester från Småland, som warit närwarande wid hans
pisitationer i Göinge härad, yttrat att de ingenstädes i Småland,
der de följt med biskopen på vifsitationer, funnit så god kunskap,
som folket i Göingehärad egde. Det sedliga tillståndet förblef
likt den nästföregående tidens. Det synes i allmänhet icke
warit glädjande. På osedlighet innom högre kretsar gifwer
ifynnerhet Walkendorffska slägten ett bedröfligt exempel 74). Att
exempel af motsatt art äfwen finnas, behöfwer knappt
anmärkas. Wi nämna blott bland Carl XII:s män Måns
Stenbock, H. H. v. Liewen och Sten Coyet. Öfwer dryckenskap,
som särdeles på söndagarna wid kyrkorna öfwades, klagades
temligen ofta, isynnerhet i Blekinge. Det war stundom
presterna och oftare klockarna, som genom krögeri sökte förskaffa
sig winning. Att lösaktigheten war allmän, derom wittna de
otaliga i konsistorium förekommande äktenskapsmålen. Ofta
medgafs äktenskaps ingående mellan personer, som under
föregående äktenskap med hwarandra haft olofligt umgänge. Man
ansåg det wäl omöjligt att i detta hänseende strängt
handhafwa lagens bud. 1712 begärde konsistorium hos regeringen
att enkor skulle få tillstånd att innom ett år efter mannens
död ingå nytt gifte. Såsom skäl anföres att det wore nödigt
för enkorna att hafwa någon hjelp wid gårdsbrukets
skötande, ”på det att landet måtte i desse beswärlige tider så
mycket bättre cultiveras.” Egentliga orsaken till den
underdåniga hemställan war säkert att, som man finner af
domkapitlets handlingar, enkorna wanligen långt före forgeårets
slut woro alltför intimt bekanta med sina gårdsdrängar, och
man wille wäl göra deras sammanlefnad legal, då den ej
kunde hindras. Stundom wigde presterna utan widare
omständigheter enkor långt innan sorgeårets utgång; sådana exem-
74) Se prosten Goléns i W. Sallerup biographi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
