Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
122
och ännu mindre med afseende på begrafningarna. De döende,
förtwiflade öfwer att deras kroppar ej skulle få hwila i wigd
jord, woro ur stånd att mottaga någon tröst af Guds ord och
förklarade stundom att de hwarken frågade efter prest eller
sakrament, om de som hedningar eller osjäliga kreatur skulle
nedgräfwas i jorden. De efterlefwande wille icke tillåta att
de aflidne skulle gå miste om en hederlig begrafning. Biskopen
förmanade presterskapet att söka betaga ”den gemena hopen”
alla skrupler, föreställande huru efter fältslag många tusen
menniskors kroppar blifwit hwarsomhelst nedgräfde eller
utkastade i hafwet, att de saligen aflidne ickedestomindre hwilade
i ro o. s. w. Ett bref, författadt af biskop Swedberg, skulle
ock uppläsas i kyrkorna. Men inga föreställningar hjelpte.
Bönderna sade blott: wi betala tionde till kronan, kyrkan och
presten, och således må wi få ligga i kyrkogården och blifwa
jordfästade af presten. I Näsum wille man med
wåldfamheter twinga presten att begrafwa de döde; på flera ställen
uppbröt man kyrkogårdsportarna och tog kyrkonycklarna från
klockarne, hwarefter de aflidne under klockringning infördes på
kyrkogårdarna och begrofwos af bönderna enligt wanligt
formulär; sådant passerade i Österslöf och Hörby, samt
anmäldes till det strängaste anfswar. På andra ftällen blefwo de
döda qwarliggande i husen, då de ej fingo begrafwas på
kyrkogårdarna; på andra åter blefwo de, som nedgräfts i backarna,
om natten upptagna och införda på kyrkogårdarna. Prosten
Troilius i Helsingborg antyder i ett bref att kronobetjeningen
icke lämnade presterna handräckning till ordningens
upprätthållande i detta hänseende. Många prester ansågo det icke
rådligt att försöka sätta sig mot allmogen, utan begrofwo de
döde på kyrkogårdarna, men höllo gudstjenst på öppna fältet,
emedan kyrkorna fylldes af skadliga dunster. Prosten Orstadius
i Carlshamn, en man som ej plägade gifwa efter, der han
hade lag och författningar på sin sida, lät ändå
Asarumsboarna få sina döda jordfästade på kyrkogården; prosten
Blanxius i Österslöf hade för en tid fått magt med sina åhörare,
så att regeringens påbud åtlyddes, men då det spordes att
andra prester jordfästade de döda och att desse begrofwos. på
kyrkogårdarna, så war det omöjligt att längre stå emot. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
