Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 46. Matthias Steuchius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
123
ett och annat ställe steg oron och missnöjet till werkligt raseri,
så att en del menniskor ”ej unnade hwarandra lifwet,” utan
med afsigt gjorde allt för smittans spridande, t. ex. uppgräfde
de redan nedmyllade liken, aftogo deras kläder och inpraktiserade
dem i husen. I Båstad anwändes widskepliga medel mot
pesten, i hwilkas bruk man wille twinga presten att deltaga.
Presterna anhöllo att åtminstone de mest aktade
församlingsledamöterna, som dogo af pesten, måtte få begrafwas på
kyrkogården norr om kyrkan, der annars sällan någon begrofs, och
att de wanliga begrafningsbönerna derwid skulle få läfas;
prosten Blanxius försäkrade att, om detta medgifwande erhölls,
skulle hela hans församling blifwa så glad som om den lyftats
till himlen. Då detta ej kunde medgifwas anhöll man att
särskilda begrafningsplatfer skulle få inhägnas och med bön
inwigas. Konsistorium förordade detta, på det ”att kropparna,
som warit den helige Andes tempel, måtte anständigt jordas,”
och det bifölls genast af Stenbock, men först sednare af
landshöfdingen i Blekinge Jöran Adlersten 15). Konsistorium
föreslog 30/8 1711 i bref till vice guvernören Skytte att presterna
kunde få, sedan liken blifwit nedmyllade i jorden, ”kasta mull
på grafwen utan widare process och ceremonier,” hwarwid
också ”skillnad kunde observeras mellan dem som christligen
lefwat och dem, som fört ett något lösaktigare lefwerne.”
Förmodligen bifölls förslaget, ty presterna erhöllo tillåtelse att
”med sparsamhet” kasta mull på grafwarna, då de borde stå
wända ”ifrå wädret;” det tilläts äfwen att efter predikan om
söndagarne i en kort sermon ihogkomma dem som under
weckan aflidit; dock borde noga tillses att detta icke gaf anledning
till folksamlingar. Genom spärrningar och wakter uppkommo
äfwen många swårigheter. Militären, som wanligen höll wakt,
75) Han ålade prostinnan Sorbonius i Jemshög wid 1000 daler smt.
böter att en afton utan någon procession låta begrafwa sin man, som dog
i Januari 1711, men icke af pest. A. synes hafwa warit en hård man
och war mycket hatad af Blekingska presterskapet, som påstod att han wille
”sikta” dess inkomster. Han anklagade presterskapet för wårdslös
ämbetsförwaltning. Måhända war han, churn sträf, rättsälskande och nitifk. Se
wid Carlshamn och Lösen P. Höllinghs och O. Strandells biographier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
