Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126
för ett philiströst tänkesätt. Så yttras t. ex. 20/12 1712: ”Jag
kan intet weta hwaraf Lundenses förminska de goda tidender
wi haft om Stenbockens victoire; kortasse ita Lundensium
plurimis et præcipuis placet elephantum in muscam mutare
et contra.”
Det återstår att nämna något om hwad S. uträttade för
renlärighetens upprätihållande och pietismens utrotande innom
sitt stift. En mons:r Oberius begärde 1697 biskopens tillåtelse
att utgifwa en disputation de usu Matheseos in Sacris,
hwilken uppgafs wara godkänd af dekanus så wäl i philosophiska
som i theologiska fakulteten, samt af prof. Poppelman endast
klandrad på ett ställe, hwilket blifwit ändradt; deremot hade
prodekanus ansett afhandlingen irrlärig. Biskopen instämde
häri och wille framdeles utan præjudicio wisa skäl för sin
mening; ”det allena will jag denna gången säga. Hwar
Mathematici få så interpretari articulos puræ fidei per
mathesin, så blir fuller inevidentia etiam beatis satis evidentia.”
De twå förut nämnda Böhmianerna, Hyphoff och Patersson,
blefwo under Steuchii episkopat båda befordrade till skolrektorer,
den förre i Carlshamn, der han dog 1711, den sednare i
Landskrona; P. blef sedermera kyrkoherde i Qwistofta. De gåfwo
ej mera anledning till misstanka om irrlärighet och wisade
genom sitt beteende i sina ämbetens förwaltning, att deras
mystiska spekulationer icke gjort dem mindre skickliga att taga sig
fram i den werkliga werlden; de synas nemligen warit nitiska
ämbetsmän och noggranna i handhafwandet af sina rättigheter.
Med det nya århundradet begynte pietismen att afhöras i
Lunds stift. 1701 ankommo twänne tyskar, som studerat i
Halle, nemligen magister Johan Werner Pause och Johan
Schade, till Carlskrona och sysselsatte sig der en längre tid
med information och tillätos äfwen att predika. Genom
derwarande tyska pastors, J. C. Hauswolffs ”rigilance och drift”
upptäcktes likwäl deras pietism, då de till fleras stora
missnöje förbjödos att predika och anmäldes för konsistorium. De
reste derefter sjelfwe till Lund, dit de ankommo under det
biskopen war stadd på en visitationsresa. Medförande ett, som
det will synas i hast och förskräckelse hopsatt, bref från
domprosten Linnerius begåfwo de sig ut på landet att söka biskopen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
