Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 47. Jonas Linnerius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
134
actores bewisa; torde och wara nödigt med andra Confistorier
om en så wigtig sak att conferera i dessa underliga tider.”
L. warnade omsorgsfullt mot öfwerdrifwet ämbetsnit. Såsom
exempel härpå må anföras att, då pastor wid S:t Petri kyrka
i Ystad, Richard Åkerman, begynt att wid de dagliga
morgonbönerna förklara det kapitel af bibeln, hwilket upplästes,
tillsades han att upphöra med en sådan betänklig ”ändring uti det
som till ministerii lättnad war stadgadt.” Ej längre tillbaka
än 1695 ålades likwäl presterna att i morgonbönen, sedan ett
kapitel ur bibeln blifwit uppläst, deröfwer gifwa ”en kort
paraphrasin och en eller twå dortrinalier.” Öfwer tilltagandet
af dryckenskap, swordom och sabbatsbrott klagades
understundom af pastorerna, och konsistorium anmodade landshöfdingarna
att skaffa bot mot det onda. Mot signeri utfärdades särskild
warning 1722, då allmogen begagnade widskepliga kurer mot
en grasserande boskapssjuka. Uti äktenskapliga förhållanden
rådde mycken oreda, och hundratals äktenskapsmål förekommo
på ett år i konsistorium. Till en betydlig del föranleddes
oredan af krigen. De i städer och på landsbygden inqvarterade
militärer förde oftast en lösaktig lefnad. Konsistorium
beswärades än af hustrur, som wille ingå nytt gifte, sedan deras
män på flera år ej afhörts, än af män som återkommit från
utländsk fångenskap och wille återtaga sina hustrur, hwilka
länge warit gifta med andra män. En soldat, som återkom
från Siberien, fann sin hustru gift med en bonde i Wäsby,
återtog henne och blef boende på samma gård, då pastor
erhöll uppdrag att tillse, att mellan hustrun och den sednare
mannen ”intet för familiert umgänge” komme att ega rum.
Stundom twungos underåriga flickor till förlofning, till och
med till giftermål; en soldat blef 1723 skild från sin hustru,
med hwilken han blifwit gift i hennes 13:de år; wid mognare
ålder önskade hon skilsmässa. Presterna uppmanades med
anledning af dessa och dylika händelser att så bedrifwa
underwisningen i christendomen, att den ej blott komme att bestå i
kunskap, utan folket också ”fördes till en christelig
christendomsöfning;” de förmanades ock att ej ”lägga sig så mycket på
oratoriske och sirlige predikningar” som fast mera afse de
enfaldiges uppbyggelse. Mot ingenting anwändes större nit än mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
