Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
145
gård med dragna wärjor och under hotande åtbörder. Blanb
professorerna wågade endast bröderna Andreas och Magnus
Rydelius att gå ut bland hopen, men de lyckades att afstyra
alla excesser och förmå hopen att skingra sig. Under de
bedröfliga tiderna omkring 1710, då universitet wara nära nog
alldeles upplöst, följdes R. på landsbygden af några
wettgiriga ynglingar, hwilka önskade njuta hans underwisning. Som
akademisk rektor förmanade han med mycket allwar sina kolleger
att i enighet och sämja sköta sina åligganden och ej försumma dem
genom andra företag eller genom frånwaro från universitetet.
Sedan R. blifwit prest älskade han företrädeswis detta
ämbete och predikade flitigt både som pastor i
prebendeförsamlingar på landet och såsom domprost. Förtroendet att wara
deputerad wid riksdagen 1734 afsade han sig för att icke
dragas ifrån wården om sin församling. Såsom rikt utrustad med
presterliga gåfwor och brinnande af nit för Christi kyrkas bästa
war han en förträfflig styresman för sitt stift, hwad de
egentligt kyrkliga angelägenheterna angick, och såsom egande äfwen
i timliga mål klart förstånd och praktisk duglighet war han
också werksam för fattigwårdens ordnande, wården om
kyrkornas ekonomi o. s. w. Med undantag af Christian Papke kan
ingen af de biskopar i Lund, hwilkas werksamhet är närmare
känd, jemföras med R., och han öfwerträffas säkert af ingen.
Att biskop R. funnit det kyrkliga tillståndet innom stiftet
föga glädjande, derom wittna så wäl flera hans yttranden, som
andra dokumenter från den tiden. Knappast egde något
konsistoriisammanträde rum, då ej flera äkta makar woro
förekallade för otrohet, elak sammanlefnad o. s. w. Öfwer
dryckenskapslastens öfwerhandtagande klagade biskopen ofta. I hans
egna prebendeförsamlingar woro flera krogar och ett förfärligt
supande; klagan öfwer enahanda förhållande förspordes från
flera orter i stiftet, och anmälan derom gjordes hos
landshöfdingeämbetet. Bland presterskapet förekommo några exempel på grof
ogudaktighet och lastbarhet t. ex. pastorerna Curtilius i
Frenninge och Floræus i Slågarp, och flera på oordentlighet i
wandeln. Om ett rådande sedligt förderf bland presterna wittnar
också det, att R. ansåg nödigt att med mycken allwarsamhet
förmana dem att icke wid ansökningar om befordran söka höge
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
