Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
146
herrars rekommendationer eller resa upp tilk Stockholm, hwilket,
”emedan de sades ej komma det inermes, lände ståndet till
wanheder.” Af Rydelii ”andeliga memorial,” ämnadt att
framläggas wid 1738 års riksdag, som han ej upplefde, finner man
att enligt hans omdöme theologerne i allmänhet woro okyrkligt
sinnade och endast satte wärde på den rena läran, men
förbisågo dess utöfning. Utan twifwel gåfwos undantag, och såsom
sådana kunna anses Rydelii wän prosten Tranæus i Ousby,
kyrkoherden Bring i Ausås, hwilken R. kallar anderik en man,
m. fl. Men i allmänhet synas särdeles de lärdare presterna
mindre hafwa åsyftat åhörarnes underwisning och uppbyggelse
af Guds ord, än deras förnöjelse genom sökta qwickheter,
hesynnerliga jemförelser och underhållande berättelser. Åtskilliga
exempel härpå komma att anföras längre fram i detta arbete,
bland hwilka särdeles utmärker sig en likpredikan af kyrkoherden
Kenorin i Wemmerlöf öfwer kyrkoherden Swen KRunbohm i
St. Köpinge. Å andra sidan saknades icke heller lifstecken innom
kyrkan. Ett sådant war redan erkännandet och beklagandet af
hennes förfall och den allwarliga angelägenheten om hennes
upphjelpande derur. Den klagan, som några årtionden förut
i Tyskland gifwit sig luft i Henrik Müllers, Christian
Scriyers, Philipp Jakob Speners m. fl. skrifter, deröfwer att det
religiösa lifwet förlamats och bruket af Guds ord, bönen och
sakramenterna urartat till en andelös ceremonitjenst, fann
genklang hos många i wår provins. Särdeles högt och kraftigt
uttalades den af P. Muhrbeck, C. von Bergen och M. O.
Ubechel 81). På flera ställen innom stiftet och bland alla
folkklasser wisade sig tecken till ett waknande religiöst allwar. J
Malmö, der Ubechel och Muhrbeck tjenstgjorde, finna wi på
1730-talet en skara af fromma menniskor, som förenade sig i
Guds ords läsning, bön och sång, begagnande, utom bibeln och
psalmboken, hufwudsakligen Johan Arndts skrifter samt ”Mose
och Lamsens wisor.” På Helsingborgstrakten werkade von
Bergen och en tid äfwen Muhrbeck med nit och framgång; på
81) Om de twå förre se wid Fridlefstad och Frillestad i detta arbete
samt deras biographier i biographiskt lerikon. Om Ubechel, som blef
domprost i Götheborg, se hans biographi i sistnämnde werk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
