Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
148
former i artikeln om rättfärdiggörelsen och andra trons stycken,
som läto illa i en sträng dogmatikers öron; men att den fromme
biskopen, likasom hans närmaste man i domkapitlet, C. Papke,
icke misskände det glädjande i de ofwan omtalte religiösa
lifstecknen wisar sig tydligen uti deras omdömen och åtgärder. P.
Muhrbeck omnämnes i en af Rydelii ämbetsskrifwelser såsom
en ”wäl begåfwad och i sitt ämbete mycket flitig man.” Då
stadskomministern Ledebur i Malmö förfrågade sig 1736, huru
han borde förhålla sig, om någon af hans ämbetsbröder i
staden skulle befinnas hälla konventiklar, och antydde att Ubechel
höll sådana, anbefallde biskopen ingen inqvisition derom, men
förmanade alla presterna i staden att taga sig till wara för
osämja och stridigheter samt att, hwar och en innom gränserna
för sitt kall, beflita sig om att i kärlek och enighet arbeta för
det dyra ändamål, som de städse borde hafwa för ögonen. Då
Papke 1737 höll visitation i von Bergens pastorat, fann han
der inga oredor eller willfarelser hafwa uppkommit genom von
Bergens inflytande. Att intet ondt war att befara af dennes,
Muhrbecks eller andra lika tänkandes werksamhet, kan man
häraf sluta, då man derjemte tager i betraktande att biskop R.
så strängt påyrkade full öfwerensstämmelse med kyrkoläran, att
han ansåg betänkligt att till nattwarden admittera en person,
som yrkade kraftlösheten af oomwända presters werksamhet.
Detta yrkande, jemte påståendet att en christen kunde hålla
lagen, ansågs för pietisternas hufwudsakligaste willfarelse.
Men werkliga anledningar till farhågor och bekymmer
gåfwos ej sällan af den religiösa rörelsens urartande till
separatism och andra missriktningar. Biskop Rydelius sjelf och flera
prester, t. ex. prostarne Lacander i Ystad och Lyckå i Stoby, utgåfwo
skrifter för att wederlägga rådande afwikelser från kyrkans lära,
särdeles åsigten om alltings återställning, hwilken synes warit
temligen wanlig. En afskedad skolmästare från Danmark, benämnd
Brock, som i Fredriksstad warit i beröring med Qwäkare och
Mennoniter, uppträdde i Malmö och förkunnade barndopets
och kyrkoceremoniernas förkastlighet o. s. w. samt wille wid de
religiösa sammankomsterna införa bruket af helsningskyssen
äfwen mellan personer af olika kön, beropande sig på 1 Cor.
16: 20 och förmenande att detta bruk wore tillåtligt och godt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
