- Project Runeberg -  Lunds Stifts Herdaminne / Första delen /
164

(1854-1858) [MARC] Author: Severin Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

164

exempel kan ses i biographien öfwer prosten Åke Engeström i
Landskrona. Måhända war det också polemik af biskopen mot
pietisternas kända stränghet i afseende på sabbatens helgd, som
föranledde några för sädesinkörsel om söndagen anklagade
personer i Sölwesborg att beropa sig på biskopens utläggning af
tredje budet wid en visitation derstädes; pastor Selander, som
i bref till konsistorium omnämnt detta, fick en erinran att för
sina åhörare ”bättre förklara biskopens grundeliga utredning
angående nödfallswerk, hwilken wore nogsamt känd i hela
stiftet.” Biskop E:s egna predikningar äro i den stil, som war
wanlig wid 1700-talets början. De i texten förekommande
ordens betydelse i grundspråket utredes omsorgsfullt och
grundligt, och mycken archæologisk kunskap ådagalägges. Som
exempel kan anföras likpredikan öfwer prosten Gane i Herslöf, i
hwilken betraktas ”ålderdomens hederskrona på jorden såsom
ett ofelbart tecken till dess hederskrona i himmelen.”
Herrnhutismen blef under Engeströms tid mer och mer känd och
med intresse omfattad, men röjde sig icke i förfäktandet af
wissa enskilda lärosatser, utan i ett warmare och innerligare
wittnesbörd om den stora hufwudsaken, Christi offerdöd för
syndare. Ännu synes ingen söndring mellan pietister och
herrnhutare egt rum i wårt stift. Under E:s sednare år började
de orthodore att polemisera mot herrnhutismen. Wi nämna
som exempel att kyrkoh. i N. Rörum C. Kemner utgaf en
skrift emot den 1772. En och annan lärdare prest predikade
mot fritänkeriet; såsom erempel kan nämnas en likpredikan af
theol. prof. S. Munthe, hållen 1771 öfwer prosten Östman i
Löderup. Helt och hållet saknade icke biskop E. tillfällen att
wisa sitt nit mot anhängare af misstänkta religiösa riktningar.
Med anledning af ett rykte att v. Bergen wid ett barndop
utelämnat exorcismen och ej frågat: tror du på Gud Fader?
o. s. w., utan sagt: Wi wilja läsa tron o. s. w., anbefalldes
noggrann undersökning, huruwida han lärde enligt med Guds
ord och symboliska böckerna. Då hans enka begärde nådår och
bland skäl dertill anförde, att mannen genom en långwarig
process warit beröfwad inkomsterna af sitt kall i åtta år,
affärdade konsistorium mycket knapphändigt hennes ansökan,
anmärkande att hennes man endast haft sig sjelf att skylla för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:09:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundsh/1/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free