Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
170
spitalsPredikant det han förehåller sin Swärmoder, det hon ej
befattar sig med slika wisor, som tjena till ingen uppbyggelse,
utan förorsaka stor förargelse hos alla rättsinta, hwilket han
lofwade efterkomma; därjemte beslöt Consistorium at låta till
prästerskapet i Stiftet circulera, med anmodan och ärhindran,
at det genom tjenliga föreställningar söker till at förmå sina
åhörare at friwilligt lemna ifrån sig dessa wisor med flera
förargeliga skrifter, om några skulle finnas, och samma sedan
genom Probsten i häradet Consistorio tillsända, samt därjemte
slitigt åtwarna dem at taga sig noga till wara för sådant,
som till ingen uppbyggelse länder, men wäl till mycken
förwärring.”
Det tjenstgörande presterskapets antal började redan i
Benzelii tid att starkt ökas. År 1741 wigdes 22 prester, 1742
31, 1743 20 o. s. w. Under Engeströms tid tillwäxte det än
ytterligare, så att ej blott de fleste kyrkoherdar utan äfwen
stadskomministrar och vice pastorer hade adjunkter. Detta
föranledde dels mycket wingleri wid ansökningar dels en
beklaglig ekonomisk ställning för adjunkterna. Wid ansökningar om
ordination, om klockaretjenster o. s. w. beswärades biskopen med
anbud af penningar eller andra gåfwor. En adjunkt benämnd
Ambrosius Westring erbjöd 1776 biskopen en revers å 100
daler smt för klockarelägenheten i W. Karup; biskopen uppdrog
åt prosten i häradet att i tre andra presters närwaro återställa
reversen till Westring med föreställning ”att hädanefter taga
sig till wara för ett slikt oanständigt och djexft förhållande
emot sin biskop” 88). Konungen förbjöd 1762 prester att utan
konsistorii tillstånd resa utom stiftet, emedan många plägade,
då de sökte befordran, resa till Stockholm ”i werldsliga och
en prestman ej wäl anständiga afsigter.” Många adjunkter
tjenstgjorde för ytterst ringa lön, 40 eller 50 daler smt om
året, fomliga endast för födan; flera förföllo till en ytterlig
grad af cynism och uselhet. Oaktadt det stränga
subordinationsförhållande, hwari särdeles det lägre presterskapet stod
till det högre och till biskopen, wisade sig ofta spår till en
betänklig uppstudsighet och sjelfrådighet. Det hände ofta att
88) Jemf. prosten F. Bottsaces i Hjernarp biographi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
