Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 51. Johan Engeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
171
adjunkterna icke allenast iecke hörsammade kyrkoherdarnas och
prostarnas anwisningar, utan ock beswarade dem ”med
oanständiga och otidiga utlåtelser,” med anledning hwaraf
prostarne 1753 erhöllo uppdrag att ”allwarsamt tillhålla
komministrarne att wisa probstarne och kyrkoherdarne tillbörlig heder
samt deras ålägganden åtlyda.” Äfwen konsistorii missiver
åtlyddes icke alltid. Kyrkoherdarna bewisade biskop E. i
allmänhet mycken underdånighet; han skall af dem hafwa
mottagit handkyssning, men adjunkterna bewärdigades icke att gifwa
honom en sådan hyllning. Prostetiteln började att temligen
ofta utdelas, och Cleri Comitialis cirkulär 1766 uttrycker den
önskan att större urskiljuing anwändes än någorstädes torde
hafwa skett wid utdelningen af denna hederstitel, så att den
blefwe en belöning för lärdom och exemplariskt förhållande.
Lunds stifts presterskap war i allmänhet under frihetstiden
lika rojalistiskt som under absolutismens dagar. Då biskopen
1751 med kungligt tillstånd begärde bidrag af kyrkornas medel
till anskaffande af en ny biskopsskrud att bruka wid kröningen,
yttrade kyrkoherden Eurodius i Förslöf att det war ”en
allttför stor nåd att presterskapet tillfrågades om det, som
owägerligen borde underdånigst åtlydas,” och nästan alla lofwade
bidrag, ehuru de högligen beklagade sina kyrkors fattigdom;
blott några få, såsom Fundahn i Reslöf, önskade att erhålla
K. M:s eller andra wederbörandes tillåtelse att i kyrkornas
räkningar afskrifwa de begärda bidragen, på det att icke
presterskapet sjelf måtte till slut få betala biskopsskruden. I hela stiftet
sammanskjötos 972 daler smt, af hwilken summa föga mer än
hälften behöfdes, hwarföre 452 daler återställdes till kyrkorna.
Bland klockarne förekommo stundom oroande exempel på
en sjelfrådighet, som med kraftiga åtgärder af biskop E.
hämmades. Wi anföra ett exempel. Prosten Klintberg i Herslöf
anmälde 1769 att klockaren Åkerman i Örja skrifwit ett
cirkulärbref till sina ämbetsbröder i häradet, med uppmaning till
dem att hos honom sammanträda för öfwerläggning om
wigtiga ärender; detta bref hade klockarehustrun i Herslöf lämnat
proften, innan det kommit i hennes mans händer. Klintberg
erhöll genast uppdrag att förekalla klockaren i Örja och
inquiréra, om han erkände sig hafwa skrifwit cirkuläret, samt, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
