Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 52. Olof Celsius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
198
tiska byggnadens refwor skola under den Högstes wälsignelse
botas, äfwen desse anfall på Zions murar måtte motstås och
förekommas, helst gudsfruktan och dygd uppbygga riken, men
synd är folks förderf.” Konsistorium och presterskapet
förklarade Santesson sin tacksamhet och beslöt att genom
protokollsutdrag gifwa riksdagsmännen del häraf, ”på det en så wigtig
och angelägen sak måtte af dem på det ömaste bewakas,” för
presteståändet anmälas och sedan för K. M. föredragas. Men
wid Gefle-riksdag war ej tid att tänka på sådant.
Redan biskop C. wäckte den sedermera återupptagna
frågan om inrättandet af ett gymnasium i Lunds stift. Wi
anföra detta till slut jemte ett yttrande af honom, hwilket wisar
honoi äfwen i detta hänseende som en man, hwilken följde
med sin tid. Han yttrade i konsistorium 2/4 1791” att ett ärende
isynnerhet hade hos honom wäckt uppmärksamhet, hwilket han
ansåg sig och Consistorio så mycket wärdigare, som det rörer
en den mest öma och för hela wårt fäderneslands tillwäxande
ungdom ganska angelägen sak. Med mycken glädje och
tillfredsställelse hade man sett huru i sednare tider wetenskaperna i
ganska märklig mon tilltagit, men också på olika sätt mot förra tider
blifwit afhandlade. De utkomne och dagligen utkommande böcker
wittna härom. Detta lättare och med wetenskapernas natur
närmare öfwerensstämmande afhandlingssätt har jemte större
upplysning wärkat ett nästan aldeles förändradt skick uti wetenskaperna
sjelfwa, så att man nu träffar en den största olikhet wid jemförelsen
af närwarande och förbigångne tidehwarfs lärdomsyrken. Tiden
wore nu at detta ärende hos K. M. i underdånighet föredraga jemte
underdånigste hemställan om intet K. M. i anseende till så wäl de
i schole-ordningen påbudne böckers mindre afpassade nytta för
närwarande tider, som de wid gymnasier och scholor widtagne
läromethoders ringa öfwerensstämmelse med wetenskapernas nu
wunna tillwäxt och förändrade skick, skulle i nåder täckas infordra
samtlige Biskopars och Consistoriers yttrande i detta mål, med
befallning att uppgifwa förslag till sådana förbättringar och
förändringar härutinnan, som swara mot de åsyftade ändamål,
nemligen en för gymnasii- och scholungdomen lättare wäg till
inhemtande af kunskaper och som är lämpad efter wetenskapernas och
deras afhandlingssätts nuwarande beskaffenhet och ställning.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>