Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 53. Petrus Munck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
206
och Lybeck; men sådana funnos icke öfwerallt. Många prester
synas hafwa skött sitt kall mycket lamt, särdeles hwad den
katechetiska underwisningen beträffade. På en del ställen hade
man slagit husförhören tillsammans med kommunionförhören
och lämnat konfirmandunderwisningens bestridande åt klockarne.
Att detta sednare ej så sällan war fallet, torde kunna slutas
deraf att i biskop M:s instruktion för prostvisitationer,
utfärdad 1795, förekom den frågan, om pastor sjelf underwiste
ungdomen till första nattwardsgången. I stället att
nattwardsgång i äldre tider hölls äfwen i mindre församlingar minst
en gång hwarje månad, hade man numera temligen allmänt
infört bruket att endast 3 eller 4 gånger om året utlysa
kommunion, då folket dertill rotwis kallades. På många ställen
hade skolhus blifwit byggda eller åtminstone någorlunda
duglige skolmästare blifwit antagne. Särdeles hade en del
adelsmän på sina gods inrättat skolor; allmogen war i allmänhcet
föga benägen att bygga och underhålla skolhus samt ordentligt
aflöna skolmästare. De kringgående skolmästarne woro ofta
hwarken genom kunskaper eller moraliska egenskaper passande
för sitt yrke. Biskopen påyrkade wid 1795 års prestmöte att
inga andra än ”af pastor förhörde, kunnige och dygdige
personer” måtte till skolmästare antagas. Uti förhandlingarna wid
nämnde prestmöte uppgifwes, att i de flesta församlingar woro
”goda fattiginrättningar widtagne,” särdeles af åtskilliga
adelsmän på deras gods. Biskopen uppmanade presterna att
ytterligare arbeta för de fattiges försörjning, så att tiggeri kunde
förekommas. Likwäl kan man wäl från detta århundrades
början datera uppkomsten af det kringstrykande, som fortwarat
tills för få år sedan. Klagomålen öfwer dryckenskap och otukt
förnyades i biskop Muncks tid. Hwad brännwinet angår, hade
troligen många kommit till den öfwertygelse, som uttalas i en
artikel uti Lunds Weckoblad 7/10 1801, der det heter: ”Sedan
brännwin blifwit ett nationelt behof och det är förgäfwes att
predika om defss skadlighet eller hoppas dess utrotande, återstår
för den patriotiske medborgarens omtanke endast bemödandet att
göra tillwerkningen deraf i möjligaste måtto fördelaktig” m. m.
Wid förutnämnde prestmöte uttalades önskningar om de många
nära kyrkorna befintliga krogarnas afskaffande och om förändring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
