Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S. skärpte måhända dennes blick för upptäckten att biskopen icke
war rätt renlärig (se ofwan p. 51). S. war flitig så uti att
kämpa mot irrläror som uti att underwisa den studerande
ungdomen. Han war den förste som wid Lunds universitet
erhöll theologisk doktorsgrad, och förrättades hans promotion af
biskopen 3/9 1672. Genom sitt oroliga lynne och öfwerdrifna
renlärighetsnit inwecklades S. i många stridigheter; ett
samtida wittnesbörd säger, att han kunde de suo jure något
remittera, men der Guds sak war i fråga gick han heldre i
elden än gaf efter. Efter en lång strid med Pufendorf fick han
1673 mottaga akademiska rektoratet. I förening med sin fordne
fiende biskop Winstrup samt professorerna Beckman och Foss 5)
angrep han 1672 Pufendorfs berömda arbete de jure naturæ
et gentium såsom innehållande farliga kätterier. På
konungens befallning nedlades saken, men Beckman utgaf sedermera
i Giessen en af S. författad index novitatum
Pufendorffianarum, hwari P. beskylldes för de farligaste willoläror. Denna
skrift blef 1675 bränd af bödeln på torget i Lund. Året
derefter råkade S. ut för en affär af wådligare beskaffenhet. Uti
en predikan, som hölls i Malmö 23 söndagen efter Trinitatis,
påyrkade han inwånarnes i Skåne pligt att lyda danska
konungen, under hwars wälde de nu återkommit, men rådde dem
likwäl att icke gripa till wapen mot den swenske, och sökte han
att bestyrka dessa utsagor med skriftens ord. Då swenskarna
s. å. återtagit Lund, blef S. för denna predikan ansedd som
förrädare och vexerades först medelst inqvartering på flera
månader af 33 sjuka och blesserade soldater samt anklagades
sedermera inför en kommission, hwars ordförande war
generalguvernören friherre Jakob Sperling. Denne stränge herre
yttrade, ”er wollte etliches Blut sehen, es sey vom
Schwarzen oder Weissen.” Då detta yttrande kom till S:s kunskap,
tog han för afgjordt att man ej ämnade honom ett bättre öde
än det som drabbat hans medbroder prof. Weiser (se wid
Fjelie), hwilken blifwit dömd till döden. Han flydde derföre
5) Foss war professor i medicin och Beckman i juridik. Denne
sednare gjorde sig känd som lindrigast sagdt en skojare, miste äran och
landsförwistes samt blef sedan katholik.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
