Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torna härad - Kyrkoherdar i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med hustru och barn öfwer till Köpenhamn. Ett par år
derefter erhöll han af danska konungen en pension och blef 1680
hofpredikant, men blef föga omtyckt såsom warande dels en
slät predikstolstalare, dels alltför bitter fiende till reformerta
läran, hwilken Danmarks dåwarande drottning tillhörde. Också
blef han snart förflyttad till en annan befattning, då han 1684
blef generalsuperintendent i Schleswig-Holstein, hwilket
ämbete han under oupphörliga strider med chiliaster, pietister och
andra irrlärare innehade till sin död. Han utgaf flera
polemiska skrifter, bland hwilka en, som han dikterade på
sotsängen, war riktad mot ”pietisternas farliga lära att mellan de
trognas saliga nådelif här i tiden och det eviga lifwets
salighet ingen werklig och wäsendtlig åtskilnad finnes.” Äfwen
war han werksam för införandet af en synodalförfattning i sitt
stift. Död i Rendsburg 1709. — Gift med Katrina
Severus, dotter af prosten i Malmö Nils Söffrensson och enka
efter borgmästaren dersammastädes Jakob Wildschütz. De hade
flera barn, af hwilka man känner endast twå, nemligen Nils
f. 1670 och Josua Jakob f. 1673; den förre, hwilken
berömmes som en lärd och from man, dog 1753 på sin gård
Buskerud i Norge som justitie- och kansliråd samt
höiesteretsassessor.
S. utgaf sex theologiska disputationer i Lund, tre
predikningar och några polemiska skrifter.
12. Christianus Papke war 1682—1688 tysk
pastor och domprost; se ofwan pag. 93.
13. Jonas Linnerius blef 1684 swensk pastor och
1690 ensam pastor i Lund samt domprost; 1715 blef han
biskop; se pag. 129. 1698 klagade konsistorium öfwer det
sedliga tillståndet i Lund, der hexeri och widskepelse, barnamord,
sabbatsbrott och ohörligt koppleri oförsynt föröfwades.
Magistraten anmodades att befordra de ogudaktige till lagligt straff,
men swarade blott, att sådant skett i alla de fall, som
kommit till magistratens kunskap. 1706 klagade pastorsämbetet
i konsistorium och begärde dess kraftiga understöd för att få
den mycket gångbara otuktslasten allwarligen straffad. De
brottsliga plägade, utan att hafwa undergått kyrkoplikt, ”inställa sig
ibland andre i wanlige ställen i kyrkian under publique guds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
