Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torna härad - Kyrkoherdar i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjensten med dheras förra wanliga och offta högfärdiga
hufwudbonadt och kläder.” Åtskilliga personer wisade ock ett
uppenbart förakt för presterskapets förmaningar och underwisning,
och stor försummelse egde rum i biwistandet af katechesförhören.
Man önskade ock en wiss ordnings införande med afseende på
likringningen, hwilken somliga undandrogo sig för kostnadens
skull och somliga läto ske blott med Knutsklockan, hwilken borde
brukas endast morgon och afton att ”ringa i wåhl med” samt
wid eldswådor, ”och således det som är en ecclesiastique act
transfereras till ett sådant Knutslag, hwars fundation man ej
kan erfara, och ofta stor conflux af folk sker wid domkyrkan,
som brackt i stor alteration kringlöper och noga efterfrågar,
hwarest wådelden må wara yppad, efter det sådan betydning
hafwer af ålder haft.”
14. Haquin Stridsberg föddes 1660 i Spånga af
Upsala stift, der fadren Haquinus Bartholdi war pastor. Som
student i Upsala utgaf han 1683 en disputation om den i 3
Mos. 16 omtalade syndabocken, hwarigenom hans rykte
spriddes till Lund. Dit begaf han sig följande året på uppmaning
af prof. Anders Stobæus, hwilken blifwit uppmärksam på
hans lärdom och förmåga i latinsk wältalighet och skaldekonst.
I Lund förswarade Stridsberg en gradualdisputation, men
blef ej promoverad magister, warande alltså i detta hänseende
lik några bland Lunds utmärktaste professorer, t. ex. A.
Rydelius, Lagerbring och Thomander. 1684 13/3 blef han,
endast 24 år gammal, prepositus wid kommunitetet och
extraordinarie professor i grekiska och orientalspråk; s. å. 6/8 blef han
ordinarie prof. i samma språk. I denna egenskap war han
en flitig disputator och föreläsare. Han egde ett
utomordentligt minne och en owanligt widsträckt beläsenhet; hans skrifsätt
war skönt, och han egde utmärkta gåfwor som talare. Hans
disputationer, till antalet 29 och mestadels af philologiskt och
archäologiskt innehåll, förwärfwade honom äfwen utländsk
ryktbarhet. Oaktadt de ofta behandla ämnen, hwilka walts af
mycket tillfälliga anledningar, ådagalägga de likwäl alla
grundlig sakkännedom. Ämnena äro stundom lämpade efter
respondenternas namn; så responderade t. ex. H. Barfoth för en
historisk afhandling ”de nudipedibus,” A. Rubenius för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
