Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljunits och Herrestads härader - Kyrkoherdar i Södra Willie och Örsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
291
tids märkwärdigare prestmän. Till grundsatser och
lefnadsställning en sjelfständig man älskade han ock att wisa sig som
sådan. Hans personlighet saknade ej ens en wiss originalitet.
Arbetslust och ordningssinne hörde till hans mest framstående
bättre egenskaper. Embetsgöromål och studier utgjorde hans
hufwudsysselsättning, och denna fick ej störas hwarken af
ekonomiska bestyr eller af sällskapslifwets nöje, huru noggrannt
fastän lugnt han ock ledde de förra och huru mycket sirine han
än egde för det sednare. Med lifligt kunskapsbegär hade han
ock förwärfwat sig ganska utbredda kunskaper. På det
egentligen theologiska gebietet war han wida mer hemmastadd än för
fullgörande af den tidens fordringar på prestbildningen hade
behöfts. Med intresse följde han ständigt företeelserna på detta
fält, inom fäderneslandet åtminstone, framför allt de emot
slutet af 1820–talet och närmast derefter wid Lunds universitet
pågående theologiska twister, om hwilka han icke twekade att
ibland embetsbröder oförtäckt uttala sitt afgörande omdöme.
Till sina dogmatiska åsigter war han strängt orthodor, till och
med i den mening, att han ej utan misstänksamhet blickade på
allt, som kunde häntyda på pietism. Dock, der han wisste, att
nitet war rent, egde det hans fulla godkännande; en bland
hans förtrognaste wänner ända från ungdomens dagar
nitälskade i sitt embete på ett sätt, som i wår tid skulle
ådragit honom tillwitelsen för läseri, utan att detta i ringaste mån
minskade wänskapen eller störde förtroligheten. När en annan
af Ö. känd och wördad, äfwenledes nitisk och wälmenande
äldre kyrkoherde hade röjt några egna åsigter rörande
Frälsarens naturliga härkomst, wäckte detta hos Ö. stort bekoymmer
och han skref i brefform till samme kyrkoherde en omständlig
wederläggning, märkwärdig ej blott för de theologiska insigter
och den öfwertygelsens fasthet, hwarom den wittnar, utan
äfwen för sitt fromma och bewekande från all polemisk skärpa
fria språk. På rediga kunskaper och på förståndsupplysning
satte han synnerligt wärde, och derpå hufwudsakligast samt på
lefwernets sedlighet war hans homiletiska werksamhet riktad.
Sjelf innehafware af en ganska mångsidig humanistisk bildning,
som, märkwärdigt nog, äfwen i någon mån sträckte sig till
naturwetenskaperna, nitälskade han för spridande af denna
19*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
