Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljunits och Herrestads härader - Kyrkoherdar i Ystads S. Mariæ församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
317
och serdeles Eliam, Ja Mosen, som aff wrede imodh Afguderi
slogh Herrens Steentaffler itu, hwilcket waar mere endh at slaa
paa predickestolen, som derwedh icke slaaes itu. Hwadh
efftertryck kunde een prestes straffpredicken haffue isynderlighedh hoss
dee haarnackede, dersom hand altid skulde staa på predickestolen
som en Stoicus” m. m. Man wille äfwen beskylla R. för
förseelser in puneto sexti. Har han utgifwit en likpredikan
öfwer Erik Hardenberg Gyllenstjerna, Malmö 1677; den är
skrifwen i den tidens konstlade manér och med mycket lärdomsprål
samt afhandlar följande ämne: ”Guds Börns store Bitterhed i
denne Jordiske Fred oc Guds store hielp i denne store
Bitterhed til den Himmelske Fred.” Död 1675. Hans efterlämnade
hustru hette Ingeborg och skulle 1681 gifta sig i Danmark,
men fordrade likwäl enkegenant från Ystad.
7. Magnus Lacander, smälänning, blef 1667
inskrifwen som student wid Lunds universitet, prestwigdes i Lund
26/4 1672 till hofprest hos gr. Pontus Fredrik De la Gardie
och blef 1675 pastor härstädes, hwarjemte han 1677 erhöll
Öja och Hedeskoga socknars pastorat. Enligt en anteckning
skall han 14/1 1677 hafwa hållit den första swenska predikan i
Ystad. Den äldsta kyrkoboken, som för närwarande finnes i
Ystad, är af honom börjad 1679 ”efter den hugneliga freden,”
sedan de förre under kriget förkommit. När L. blef utnämnd
till häradsprost är icke kändt, men 1680 innehade han denna
befattning. Han synes hafwa warit en driftig man och skref
mycket ofta långa bref till biskopen om kyrkans och skolans
angelägenheter. För uniformiteten ådagalade han mycken
werksamhet. I September 1681 berättade han, att med
uniformiteten gick det någorlunda i hans församlingar, men beklagade
att ”præpositus på östersidan” och ”närmaste grannen” bekymrade
sig föga derom; troligen åsyftas prosten Olof Bertelsson i
Löderup och pastorn wid S:t Petri förs. i Ystad Lars Borup.
L. kunde ej rätt sämjas med sistnämnde sin ämbetsbroder; då
han engång nekat en i S:t Petri förs. boende person att få
wigas af Borup med sin trolofwade, som tillhörde S:t Mariæ
förs., så förklarade konsistorium, att L. ej borde förhindra, att
Borup wigseln förrättade, samt sjelf taga sig till wara för
onödiga twister, helst ingen fråga war om minskning i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
