Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harjagers härad - Kyrkoherdar i Westra Sallerup och Remmarlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
221
Kyrkoherdar i Westra Sallerup och Remmarlöf.
1. Olaus. En så benämnd pastor war här 1570, då
Christiernus Laurentii 9/7 prestwigdes till medhjelpare härstädes.
2. Christen Suendsen. Bland Arne Magnæanska
handskrifterna på Köpenhamns uniyversitetsbibliothek finnes
en, som innehåller åtskilliga anteckningar om honom,
upprtecknade af honom sjelf. Man finner deraf att han 1570 i
Köpenhamn gjort tjenst som pedell och före 1580 blifwit pastor
i Sallerup. Det heter nemligen: ”1570 29/6 wid Mester Poell
Matzens Doctorpromotion i Frue kircke baar jeg Kongl. Maj:ts
hoffuitspir, som hand har giffuet Universitetet till Frihed, och hand
paa Universitetets vegne gaff mig sin eid ij dett jeg rakte
hannom Spiren” *). Widare är antecknadt, att ”1580 Dominica
Judica, som er den 20 Mars, visiterede Bispen M. Niels
Huid i Salderop sogn.” Wid hyllningen 1584 war Christen
Swensson deputerad frän Harjagers härad. Han lefde ännu
1594. Om sina familjförhållanden har han antecknat: ”1568
söndag Quasimodogeniti S. Marci Evang. dag, som war den
25 Aprilis, daa stoed mit Bryllup ij Helliggeistis kircke i
Kiöbinghaffuen met Erlig pige Karine Jensdatter Fynbu och bleff
wij sammenvied aff hederlig och höylærdt Mandt Mester Niels
Hwid, Sognepræst dersammesteds. Sön Lauritz föd i S:t
Peders Stræde i Kbhvyn d. 18 October och döbt af Mester Hans
Thomissön i Frue kirke; datter Anne f. 27/8 1570; Else f. 6/3
1574.” Uti samma bok förekomma några anteckningar, hwilka
synas wara gjorde af Christen Swenssons son Laurits. Det
*) Att en pedell sedan blifwit prest, kan ej synas underligt, då man
wet att obemedlade kandidater den tiden plägade antaga pedellsysslor och
dertill hade företrädesrätt. Närmare wår tid har en pedell avancerat till
litterat befattning, såsom man finner af Lunds domkapitels protokoll 354 1766,
der det heter: ”Sedan Cons. funnit billigt att antaga Cons. Eccl. Pedellen
Jakob Ahlman till Amanuenfis-sysslans förrättande, påkallades bemälte
Pedell och aflade den wanliga tysthetseden.” Hwilka egenskaper man i gamla
tider ansåg en pedell böra ega, kan man finna deraf att prestsonen Olof
Swedwiensis 1668 antogs till Cursor Consistorii i Westerås ”emedan han
war ödmjuk och enfaldig, hade god hand och hade gjort temlig profect i
studier.” Munktell, Westerås stifts Herdaminne I. 249.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
