Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harjagers härad - Kyrkoherdar i Westra Sallerup och Remmarlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
222
heter: ”Anno 1596 Tirsdag for Hans Baptistæ dag den 22
Junij blef jeg troloved med Maren Nielsdatter i Salderups
præstegaard af Her Claus, præst til Harager oc Wirke. Samme
aar den 19 Sept. viedes jeg med henne i Lund af Mester
Niels, sognepræst der.” Widare är antecknadt, att Laurits
Christenssons dotter Mette föddes 1597 och att hans syster
Anne dog 1585 och begrofs i Landskrona, hwarwid predikan
hölls af herr Isak, som derföre erhöll en daler.
3. Daniell Thomisson war pastor här 1610,
äfwensom 1618, då han wid biskopsvisitation predikade ”fromt
och lärdt.”
4. Rasmus Watzonius (Maytzon?) blef pastor här
omkr. 1620 och war det ännu 1636, då han i VB.
omnämnes såsom en from och enfaldig man. En hans styfson war
klockare här och omtalas dersammastädes såsom försumlig i att
underwisa ungdomen, hwilken derföre befanns wara okunnig.
5. Henrik Wreden förekommer som pastor här 1638
och såsom häradsprost 1648, då han, ”for loulig aarsag skyld
ikke selff kunde reysse offuer” til hyllningen. Han lefde ännu
1662, men lämnade s. å. pastoralwården i anseende till sin
ålder och sjuklighet. Bland Willichii Westhowii poemer
finnes ett af år 1638 till honom, det heter der: ”ohjecit validis
conatibus omnem officio remoram turbha molesta tuo.”
Biskop Winstrup har ock egnat honom ett epigram, hwari med
anspelning på hans namn talas om den heliga wrede, som
anstår en prest. En hans son war klockare härstädes.
6. Christen Johanssön Gimshöy war från
Christianstad och prestwigdes till pastor härstädes 7/2 1662 på
kallelse af kaniken doktor Christian Foss, som egde patronrätt till
Sallerups pastorat. Enligt berättelse skall han under kriget
på 1670-talet hafwa fällt fiendtliga utlåtelser mot swenskarna
och, af fruktan att derföre blifwa straffad, 1679 rymt öfwer
till Danmark; dock lär han endast hafwa begifwit sig till
Landskrona för att der wara i säkerhet. 1680 i Oktober war han
åter wid sitt pastorat; biskop Hahn besökte då W. Sallerup
och sökte wid samma tillfälle att förlika herr Christen med sin
hustru, med hwilken han lefde i stor osämja. 1681 instämdes
han inför den tillförordnade kommissionen för undersökning om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
