Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rönnebergs härad - Stadskomministrar i Landskrona - Förste Stadskomministraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200
intercession och med revers.” D:s förolämpningar mot prosten
och andra förseelser, hwarom undersökning äfwen lär skett inför
werldslig rätt, hafwa säkert warit af ganska swår art, enär
han slutligen 1693 afsattes från stadskomministraturen med
ätföljande pastorat och som det will synas äfwen från
prestämbetet. Det skedde, som det heter, ”för kif, trätor i kyrkan
och andre exorbitantier i tre Biskopars tid.” I början synes
han likwäl hyst förhoppningar om att kunna ”eluctera” ur sin
nöd, men de förswunno mer och mer. 1694 anhöll han hos
domkapitlet om ”restitution och promotion till någon
förefallande vacanee,” men fick till fwar, att han borde afwakta den nye
diskopens ankomst till Skäne. Hos denne infann han sig 1695
med en i särdeles prydliga ordalag affattad böneskrift om att
återfå ämbetet. Det heter bland annat: ”Såsom dett icke för
någon ringa deel böör skattas, när Gud igen bepryder dhe öde
blefne höga Embetsställen med dygdedle och högt qualificerade
öfwerhetsmän, så är det och billigt, att man sådant med
tacksamhet erkänner och sig öfwer slik nådegåfwa hjerteligen
hugnar; om begge dehlar erhindras detta landet förmedelst Högw.
Fadrens högförtienta succession i detta lediga Biskopssätet. — —
Den obeskrifwelige tortur jag lider i mina tankar öfwer min
beswärlighet har intet welat tillåta mig med mindre jag skulle
genom detta ligga Högw. Fadrens genereuse gemytte an om
warkundfamhet öfwer mitt desjousterade tillstånd” m. m. Ännu
i tio år fortfor han att i allt ödmjukare ordalag och med alle
ringare anspråk förgäfwes anropa sina förmäns miskundsamhet.
1699 begärde han att få Hellestads pastorat och ”lofwade en
ansenlig post penningar derför, beklagande sitt miserable
lefwerne” m. m. Biskopen swarade, att ”den ej kunde kallas
miserabel, som hade så mycket penningar, att hans anbud och
offert war straffwärdig och ogudaktig” o. s. w. 1702 begärde
han att få btifwa vakansprest i Wäsby, förklarande sig wara
”incapabel att supprimera den häftiga trängtan, drift och
böjetse, som han dageligen förnam i sitt hjerta och som förekom
honom såsom en Guds röst, hwilken befallte honom att med
tacksamhet emortaga hwilken kallelfe som helst, den Biskopen
höggunstigt erbjöd, meddelade eller ålade honom.” 1704
klagade han i de mest bewekliga ord öfwer hunger, nakenhet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
