Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rönnebergs härad - Stadskomministrar i Landskrona - Förste Stadskomministraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
291
sjuklighet, hurusom han war ”drakars och strutsfoglars
stallbroder” m. m. 1705 bad han att få Illstorps lilla pastorat,
wiljande ”komma från Efek till det ringa Rehoboth” och
klagande, att han war ”allas afskrap och hwars mans afhugg”
samt fick ”af piltar och poikar höra med Elisæo: Tu skallote
o. s. w.” 1706 frågar han i sin förtwiflan: Är då ingen
salva i Gilead eller ingen läkare i Israel? 1707 lär han hafwa
aflidit. En anmälan till befordran i Linköpings stift hade
blifwit utan werkan, och något penningeunderstöd, som erhölls
1705, war det enda som han lyckades winna med sina ofta
upprepade böner om hjelp i sitt betryckta tillstånd.
9. Anders Julius 1693—1703; se wid Ystads S.
Petri förs., II. s. 333.
10. Petrus Plantin 1703—1707; se wid Tygelsjö,
II f. 95.
11. Magnus Darin 1707—1710; se wid Norra
Wram.
12. Nils Runström 1710—1713; se wid Efpö, II.
s. 253.
13. Mathias Coccius, son af kyrkoherden Mats
Kock i Hällaryd, sökte 1704 ordination för att blifwa
medhjelpare i Mijellby, prestwigdes 9/5 1706 till tjenstgöring i
Össjö, blef 1711 vakansprest i Mörrum under pesttiden, 1713
stadkomminister i Landskrona och pastor i Wadensjö. 1713—
1720 hade han till biträde Johan Breuer, öfwer hwilkens
oförnöjsamhet han klagade 1716. B:s missnöje fynes dock
åtminstone på slutet warit ursäktligt, enär C. ”accommoderade
honom illa” och hwarken skaffade honom logis eller betalte
honom någon lön. Prosten Stræthovius skref nemligen 1720
till biskopen, att B. ”gick på gatorna och hade ingen kammare,
kost eller twätt, mer än hwad goda menniskor bestodo honom,”
hwarföre prosten föreslog, att B. finge sköta ämbetet i ställe för
Coccius, tills hans lön blifwit utbetald, eller ock tillåtas att i
executionswäg utsöka den. C. hade redan då gjort sig känd för
en oordentlig lefnad och wårdslöshet i ämbetet, och 1723
klagades, att messfall inträffat i staden och att på landet hölls
aldrig katechespredikan eller förhör. C. måste s. å. ”isynnerhet
för de ofta påkommande beswimmelser, hwaraf han anfäktades,”
19*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>