Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luggude härad - Kyrkoherdar i Allerum och Fleninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
373
Och ifrån denna stunden waka nu flitigt öfwer ditt hjerta och
se till genom nåden, att i samma fattigdom, enfaldighet och
hunger, som du kom först till Frälsaren, du ock stadigt blir
qwar hos honom, att ingenting åter lockar eller skrämmer och
förströr ditt hjerta ifrån honom, utan att du alltid kommer ju
innerligare i förening och närmare i förtrolighet med honom.”
Med afseende på gången af Suntdii religiösa utweckling yttrar
hans slägtinge J. J. Sundius i ett bref till d:r C. Kullberg
cjfr. I. 192), att S. i början warit ”af den lagiska
riktningen” (hwarmed säkert menas den pietistiska), men sedermera
genom inflytelsen af en prest från Stockholm (säkerligen den
I. 159 omnämnde M. Hagström) blifwit wunnen för
herrnhutismen, förändrat sitt lärosätt och på en nyårsdag hållit den
första werkligt evangeliska predikan: ”om Frälsarens första för
oss utgjutna blodsdroppar.” Deremot påstår Kullberg i
swaret på nämnde bref, att S. hwarken warit herrnhutare eller
af denna riktnings ifrige anhängare såsom sådan erkänd,
ickeheller nånsin förändrat åsigter eller lärosätt, utan, enligt hwad
hans ofwannämnda predikan af år 1736 wisar, warit en sannt
evangelisk predikant långt innan han gjorde bekantskap med
någon herrnhutisk prest. Säkert är, att S. i sina yngre år
flitigt studerade Speners och Franckes skrifter och att han egde
förtroende af anhängarne till dem, hwilka ansågos för
pietismens hufwudmän i Skåne (jfr. kyrkoh. C. v. Bergens i
Frillestad biographi). Men lika säkert är, att han på sednare
tiden mera tillegnade sig det herrnhutiska uttrycksmanéret, att han
hyste en synnerligt djup wördnad för Zinzendorff och att denna
delades af de yngre prester, hwilka stått under Sundii
inflytelse den sednare tiden. Af allt detta sammanlagdt torde kunna
slutas, att S., som berättas hafwa warit en man med liflig
uppfattning och med stark sjelfständighetskänsla, kunnat akta
och älska det goda i olika former, men aldrig gjort sig till
slafwisk anhängare af något parti, ihogkommande Christi ord:
”En är eder mästare, Christus; och I ären alle bröder (Matth.
23: 8.). Säkert har han egt både den mogna andliga
wisdom, som förstår att ”pröfwa allt och behålla det som godt är,”
och det kärleksfulla sinne, som gerna dömer mildt om olika
tänkande. Till renheten af hans presterliga nit torde man kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
