Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luggude härad - Kyrkoherdar i Allerum och Fleninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
374
skuta äfwen deraf, att hans werksamhet icke gjort stort buller
och han sjelf icke råkade i collision med sina förmän, hwilkas
aktning han twärtom synes hafwa egt. Att den icke wanns
genom den i hans tid wanliga krypande ödmjukheten för de
högt uppsatte, bewittna flera hans bref, som förwaras i
domkapitlets archiv och äro hållna i en ganska wärdig ton. Med
afseende på sin werksamhet som pastor yttrar S. i ett bref till
domkapitlet 15/11 1739, då han begärde presterligt biträde:
”De inrättningar, som jag till Guds ähra och
församlingarnas uppbyggelse funnit oumgängliga, twinga mig at
wyrdsammast anhålla om höggunstigt bifall i min ödmjuka begäran,
nemligen at jag, utom alla sön- och helgedagspredikningar,
likpredikningar, skriftermål och communion, 1. håller wid 3
tider om året offentlig catechisation i församlingarna; 2. wid
alla lediga stunder gerna besöker folket hemma i husen och der
efterfrågar deras inbördes lefwerne och enskilda husandakt,
både om sön- och söcknedagar, samt öfwerser deras böcker och
om allt hwad jag finner nödigt genom Guds nåd widare
underwisar och påminner dem; 3. at all ungdom, innan den första
gången till Herrans hel. nattward admitteras, åtminstone ett
halft års tid förut alla söndagar wid den församling, der sist
gudstjenst är hållen, af mig sjelf förberedes och underwisas.
Detta allt wille jag gerna hålla wid lika och ingalunda lägga
neder, utan hällre än widare genom Guds nåd förbättra, men
må tillstå at jag swårligen längre att ensam bestyra kan.”
S. har alleså med större nit, än de flesta prester, sökt fullgöra
hwad kyrkolagen anbefaller angående katechisation och
husbesök-hos åhörarne, och denna hans werksamhet, som fortsattes
äfwen sedan han på äldre dagar mera sällan förmådde
predika, war enligt trowärdiga wittnesbörd särdeles
wälsignelserik. Bland prester, som warit hans medhjelpare och
betraktade honom såsom sin andlige fader, må nämnas Cavpallin i
K. Nöbbelöf, Palme i Nättraby, Darin i Öfraby, Orrberg i
Åsum. Elmgrens omdöme om S. är, att han war ”en
gudfruktig och uppbygglig man.” Hans samtid lärer hafwa
allmänt instämt deri. Fältmarschalken J. C. Toll, hwars
fromma moder högt wärderade Sundius, hade säkert äfwen genom
bekantskapen med honom lärt att högakta en allwarlig chri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
