Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luggude härad - Kyrkoherdar i Frillestad och Ekeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
418
och kyrkoh. Lindbergh i Össjö förordnades af domkapitlet att
jemte kyrkoh. Gripzell i Höja och stadskomministern Hans
Jakobsson i Helsingdorg, hwilka herr Rasmus fjelf walt, håälla
undersökning i Frilleftad så wäl färskildt angående omförmälde
ärende, som ock i allmänhet angående det sätt, hwarpå herr
Rasmus sig i lära och lefnad förhållit samt huruwida han
flitigt drifwit uniformiteten. Han wille ”excipera” Lindbergh,
påstående att ”något spargement warit, det i norra härads
protokoll någon särdeles nota honom blifwit tillagd,
hwarifrån han fig ej purgerat,” men prosten Hofwerberg förklarade,
att den saken blifwit till L:s ”honneur och reputation
debatterad.” En del af focknemännen klagade, att herr Rasmus
”fattat hat till dem och ofwerfusset dem tid efter annan med
studze och ubequemsord,” äfwensom att han sällan började
gndstjensten i rättan tid. Några sade också, att han i bönen kallat
den, som förstört broarna, för ”it odädisk menneske” samt
önskat, att han måtte ikläda sig förbannelse såsom en skjorta och
giorda sig dermed såsom med ett bälte o. f. w., hwilka uttryck
ur 109 pfalmen plägade i sådana böner begagnas. Men så
wäl herr Sten Holck på Gedsholmen som de fleste bönderna
intygade att bönen warit af det innehåll, som herr Rasmus
sjelf uppgifwit och förklarade sig intet hafwa att anmärka mot
sin preft. Prosten Hofwerberg klagade att de af den
anklagade walde kommisfarierna welat ”agera dennes parti” och icke
afbidat undersökningens slut, utan ridit sin wäg, hwarefter
herr Rasmus icke widare welat inlåta sig i något swaromål
och protesterat mot undersökningens fortsättning. H. tyckes
hafwa ansett broarnas upprifwande för en obetydlighet, enär
de ej wore wärda mer än en daler och genwägen blott
halfannan famn lång. Professor Lundersten sökte att med många
skäl bewisa och medelst en bifogad planritning öfwer lokalen
åskådliggöra det samma; han anmärkte att broarna endast skulle
begagnas under wintren, men icke sedan den upphört; mellan
Helsingborg och Helsingör funnes också en winterwäg wid
skarp frost, men wille man bruka den, när ofruset är, så ginge
det enom förwisso så som det gick kung Pharao i röda
hafwet; han förmente ock att herr Rasmus i bönen önskat olycka,
ej blott rill kroppen, utan och till själen, öfwer den som upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
