Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingelstads härad - Kyrkoherdar i Löderup och Hörup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
85
stift, der fadren Nils R. war pastor och prost, studerade först
wid Rostocks, Wittenbergs och Leipzigs universiteter och
sedan i Lund och i Upsala; på sistnämnde ställe blef han
magister 16886. Twå år derefter blef han pastor i Färlöf af
Göinge härad. Han war en stolt man och, som det will
synas, äfwen något kitslig och egennyttig. 1689 utsågs han
till respondens wid prestmöte, men undanbad sig detta
uppdrag, förebärande att det för sent kommit till hans kunskap,
och erbjöd sig att præsidera wid ett blifwande prestmöte.
Biskopen befriade honom från uppdraget att respondera, men lät
honom derjemte weta, att han icke behöft blygas för de
kamrater han såsom respondens skulle erhållit och att det wore tids
nog att tala om præsiderande, tills sådant af honom begärdes.
R. præsiderade s. å. för en akademisk afhandling i Lund, men
fick först 1707, sedan han 1697 responderat, den hedren att
præsidera wid prestmöte. Flera bland den tidens prester, och
bland dem R., sökte upprätthålla det gamla bruket, att
lysning och wigsel föregicks af högtidlig trolofning, då presten
för sitt tillgörande wid sistnämnde akt erhöll särskild betalning.
På en förfrågan, om kontrahenter egde rätt att undandraga
sig den högtidliga trolofningen, erhöll R. 1692 af biskop Papke
det swar, att han af kyrkolagen kunde inhemta hwad uti
ifrågawarande ämne blifwit stadgadt, och hwad betalningen
anginge, så borde presterna ”icke genom för stor rigorositet och
enwetenhet gifwa anledning till klagomål, utan med godt
maner och foglighet umgå med sina åhörare,” då desse säkert ej
skulle undandraga dem förut wanlige inkomster. Inom
Färlöfs pastorat bodde twå rika och stolta adelsfamiljer, hwilka
båda wille nämnas först i kyrkobönen; den ena förklarade sig
icke wilja nämnas alls, om ej det förra bewiljades. R.
begärde 1702 i konsistorium upplysning, huru han borde
rangera dem, eller om han kunde utelämna det ena herrskapet
eller bådadera. Han torde hafwa på eget bewåg widtagit den
sednare utwägens ena eller andra alternativ, ty fru Christina
Bonde, f. Ulfeld hade tillskrifwit honom ”pikanta bref och
frågat, hwarföre han war så sparsam med att bedja godt för
folk, då i andra socknar presten war så hedersam, att han bad
för ryttarne, att de måtte lyckeligen komma hem.” 1704 an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
