Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingelstads härad - Kyrkoherdar i Löderup och Hörup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
86
fördes klagomål deröfwer, att R. på Fastlagssöndagen i
predikan ”wisat en otidig affekt och ifwer” samt med hårda ord
utfarit mot en ”äreskänderska och bakdanterska,” hwilken han
liknat ”/wid en åsna, wid en so, wid en hund, ja wid en
tjuf.” Hans egenhändiga concept utwisar, att sedan han
omtalat judarnas smädelser mot Christus, hade han klagat
deröfwer, att han sjelf blifwit förtalad, och hotat en bakdanterska,
eller ”bakdantersk and,” genom hwilken djefwulen utstrött sitt
ogräs i Strö lilla församling, med det öde, som öfwergick
”Isebel, hwilken aldrig kom i christen jord och kyrkogård,
Simei, som blef dräpen och hans grå hår med blod till helwete
förde, de fyratio piltarne, som smädade profeten Elisa och på
stickande stund blefwo ihjälrifne af björnar, Mirjam, som
talat mot Mose och blef en spetälsk” o. s. w. Äfwen hade R.
yttrat, att de, som umgingos med bakdanterskan, woro ej bättre
än hon, hwaröfwer några adliga jungfrur högeligen
förtörnades. Sjelf försäkrade han sig endast hafwa utlagt texten och
ingen särskild person utpekat, men konsistorium fann honom
”synnerligen om ett skändligt calumnierande hela sin
admonition igenom och mestadels Strö socken och Guds ords lärare
dersammastädes ansedt, — — hwilket ej utan något intresse
och ett passionerat sinne syntes wara förekommet,” — — och
då tjenligare syntes ”att de brottslige förekalla och förmana
eller, om det ej hjelpte, för konsistorium till correction anmäla,
än med sådan stränghet med dem af predikstolen handla,” så
warnades han för den gången och förmanades att, ”såsom
han alltid med gudsfruktan och ostrafflig wandel förelyst sin
församling, också inrätta sina predikningar så, som utan någon
otiänlig ifwer kunde winna mer uppbyggelse och förbättring
hos de klentrogne och eliest straffwärdige åhörare, wäl
betänkandes huru ömt är med sådane ämbetssysslor att umgå och
med hwad försigtighet en lärare sig härutinnan ställa bör.”
1710 klagade R. högligen öfwer för hög beskattning och
önskade att till sitt soulagement få blifwa prost i Göinge härad.
Denna tröst wederfors honom likwäl icke, men i Januari 1711
erhöll han transport till Löderup och hedrades 30/4 1712 med
prostetitel. På wåren 1713 utbröt pesten inom detta pastorat
och den rasade ännu i slutet af Augusti, då 230 personer af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
