Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Willands härad - Kyrkoherdar i Fjelkinge och Nymö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
91
1809. D:r Sundius höll tal wid hans begrafning. I
Oppmanna kyrka, wid hwilken Sch. ligger begrafwen, finnes hans
porträtt, som utwisar ett markeradt och allwarligt ansigte. —
Gift 17/8 1769 m. Charlotta Böös, dotter af löjtnanten
wid Westerbottens reg:mte Jacob B. och Sophia Læstadius;
hon dog 7/9 1807. Af deras 5 barn lefde endast en dotter
Charlotta Laurentia efter föräldrarne; hon blef 1811 g.
m. landtmätaren Lars Segrell och dog 1835.
Ur Schevenii tal öfwer kyrkoh. P. Aulin i Åhus 1809
anföra wi såsom stilprof: ”En häftig sorg må, såsom en
forsande ström, ej hastigt dämmas. Strömmen wäxer derigenom
ännu mer och bör derföre sagta afledas. Ett bedröfwadt hjerta
finner merendels på förhand, hwad tiden annars gifwer,
lindring och tröst, i en mild erindran om sin förlust, hwilket af
ett twunget stillatigande ej kan åstadkommas. Det smickras
deraf att man känner, wet att wärdera och omtalar föremålet
för dess saknad, hwilken derigenom liksom af andras bifall
rättfärdigas och icke motsäges, som alltid är obehagligt,
aldramest i stor sinnesoro. — — — Ännu (1768) war ej
gudaläran twungen till de nya former, som sedermera på många
orter så förändrat sjelfwa sakerna, att man knapt igenkänner
de ewiga sanningar i nymodiga kläder. Men wår Aulin
hade äfwen som ung warit alltför gammalmodig för att tro, det
sanningar kunna föråldras eller att de med heder och förmån
kunna mot skenfagra tankespel bortbytas. Det hörer till
Barnets okunnighet och nyfikenhet att kasta bort pärlan af
begärelse till den glimmande glasbiten. Så mycket mindre war
wår Aulin, såsom stadgad man i fara för sådana willfarelser
som wid den tiden begynte blifwa allmännare.” På Lunds
universitetsbibliothek finnes en handskrifwen predikan af S.
öfwer prosten Patersson i Norrhwiddinge. Ämnet är: ”Huru
wi rätteligen skole betänka wårt lifs wissa mål.”
Predikanten undersöker först grundligen den frågan, huruwida hwarje
menniskas ålder är af ewighet bestämd, och kommer till
följande resultat: ”Gud har af ewighet sett förut, att den eller
den menniskan kan efter sin kropps beskaffenhet hinna till en
ålder af 70 år; så är 70 år den menniskans naturliga
lifsmål. Men om nu en sådan menniska antingen på ett finare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
