Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östra härad - Kyrkoherdar i Carlskrona - b. wid Tyska församlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
170
då ej tillstädes wid konsistorii sammanträde, och amir. pred.
Bergström hade af honom mottagit de inkomna handlingarna
och föredrog dem; F. förmenade, att han såsom vice præses
borde hafwa fått handlingarna sig tillställda före sessionen, och
förklarade sig wilja ”härom befråga sig med wederbörande”.
Detta blef dock ej af, emedan förlikning uppgjordes. 1725
blef F. promoverad till theol. doktor. Sedan han sålunda
wunnit den heder, som motswarade hans förtjenster, begynte
han att ifrigt sträfwa efter ökade ekonomiska fördelar. I ett
bref till biskopen 1727 klagade han jämmerligen öfwer sitt
”slätta tillstånd, som han ej utan ängslan kunde exprimera”,
och bad på det enträgnaste att få ett prebende, ”elliest blifwer
det min wissaste Löhn för all min Flijt och stora Omack, att
jag lefwer i största Misair och intet mig och de mina
beklageligen kan försörja. Behagar thet Högw. H:r Biskopen till att
probera mig och befalla, at jag skall predika, så will jag göra
en profpredickning på swenska. Med Guds hjelp kan jag
altidh inom åtta dagars tidh elaborera och memorera en swensk
predickning”. 1728 önskade han att få Lösens pastorat till
prebende, hwilket domkapitlet afstyrkte, men 1729 erhöll han
Nättraby och utnämndes derjemte till titulär prost.
Ickedestomindre klagade han äfwen sedermera öfwer sina inkomsters
ringhet. 1737 begärde han domkapitlets rekommendation till
Skytteanska professionen i Upsala, men fick till swar att ”en
namnkunnog man förskrifwits från utrikes ort”. 1734 skref han till
domkapitlet, att han i sin församling förnam mycket skrymteri,
förakt för gudstjensten o. s. w., hwarom han wille muntligen
widare tala; han torde härmed åsyfta dippelianismen, som den
tiden hade några anhängare i Carlskrona. Mellan F. och
superintendenten i egenskap af swenska församlingens pastor
uppstodo stundom konflikter. 1723 klagade F. att åtskilliga
personer dragits från tyska församlingen till den swenska. 1744
wille handlanden Germund Schweder jemte sin hustru,
hwilken ej förstod tyska, begagna salighetsmedlen i swenska
församlingen. F. bestridde det ifrigt och förklarade sig wilja ”betjena
hustrun på swenska”, men de swenska presterna bestridde hans
rättighet dertill. Amiralitetskonsistorium ansåg billigt att
likasom swenska tjenstehjon icke twingades att tillhöra tyska försam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
