Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Superintendenter - 2. Bergerus Folcher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
358
besannar, att denne Carlsten skall en eller annan gång sagdt:
Att Gud är Gud tror jag icke, orättfärdige äro hans
gerningar, derpå will jag lefwa och dö. Carlsten säger att hans
ord warit sådane: Att Gud är Gud tror jag, icke orättfärdige
m. m., så att han brukat härwid en fallaciam compositionis
et divisionis. Gesellen säger att Carlsten sagt, det de som
mörda sig kunna blifwa salige. Carlsten säger fuller nej,
men gesellen will sådant med Jöran Hobergs hustrus attest
bewisa. Cons. föreställer Carlsten allwarsamligast huru illa
han med sådan sin utlåtenhet giort emot kyrkioordningen,
warnades honom ock på det högsta, att han hädanefter aktar sig
för sådan förargelighet; skulle han dermed beträdas skall han
efter lag och Konungens förordning tillbörligen näpst och
afstraffad warda.” År 1701 kommo twänne tyskar, som studerat i
Halle, till Carlskrona och blefwo misstänkta för pietism;
deras namn woro J. W. Pause och J. Schade. Deras
wistande i Carlskrona blef ej långwarigt, sedan deras pietism
blifwit upptäckt genom tyska pastorn Hauswolffs waksamhet (jfr.
I. 126 f.) Ett par år derefter kom en annan pietist wid
namn Schultetus till Carlskrona (jfr. I. 127). Folcher
yttrade sig om honom med mycken fördragsamhet. Schultetus
hade predikat i tyska kyrkan och samtalat med en sjuk i
andeliga ämnen samt understundom besökt superintendenten och ”haft
ett eller annat dictum in exegesi biblica att ombespörja, till
hwars utredande förutan muntelig discourse honom wägar
och subsidier wid handen gifwits”, men intet hade
förnummits som kunde göra honom misstänkt för irrlärighet. Han
hade förklarat sig ogilla Petersens åsigter om tusenåriga riket.
Folcher tillägger: ”Ingen betager jag frihet att mena och tyckia,
men mitt sinne och sedwana har warit och är, likasom en
befunnen och träffad i felaktige och skadelige biläror eller andra
laster ingalunda ursäkta mindre medhålla, altså ock twärtom
icke lätteligen någon, den man ej har skäl och anledning
misstro för sådant, antingen widrigt om tänka eller angifwa.”
Tydligen åsyftar detta Hauswolffs alltför stora beställsamhet
att uppspana och angifwa pietister. 1707 begärde samme
Schultetus företräde för amir. kons. 20/2. Ehuru Hauswolff
bestridde denna hans begäran, fick han dock inkomma. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
