Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
prof. Hahn ej gifvit mycket efter för de conservativa
fäderna i Upsala, hvilkas sorbonnitiska ifver i den tiden
ljungade sina bannstrålar mot Cartesianen Bilberg.
Lyckligtvis blef denna anda tidigt motarbetad redan
af Hahns efterträdare i andra led, prof. Christian
Papke, och slutligen af den sjelfständige tänkaren
Andreas Rydelius, Bilbergs frisinnade lärjunge,
grundligen nedergjord.
Snart tröttnade vår Canutus vid det academiska
lifvet. Med anledning af oroligheterna i consistorium
och särskilt af theologen Schwartz’ förföljelse, hvilken
angripit Hahn för dennes »disputatio pneumatica de
attributis divinis», hvilken ventilerades den 30 Mars
1670, sökte och erhöll han transport mot slutet af
detta år till Ronneby pastorat i Bleking, der han
hoppades få i lugn fortsätta sina, visserligen helt
oskyldiga, theologico-philosophiska studier.
Nyssnämnda disputatio pneumatica, som af hyperorthodoxen
J. Schwartz förkättrats, är ingenting mindre än
irrlärig. I 12 theser framställer förf. i ett temligen
läsligt språk sina ganska vulgära åsigter om de
gudomliga attributerna, den han hufvudsakligen hemtat
ur den hel. skrift och efter peripatetiska skolans
reglor sökt att schematisera. Först definierar han
begreppet attribut, frågar sedan om detta begrepp kan
tillämpas på Gud, undersöker derefter Guds absoluta
och relativa, hvilande och verksamma, immanenta och
transita attributer, vidare dessas »quidditas» och
distrction så väl sins emellan inbördes som från det
gudomliga väsendet, hvars essentia och existentia
naturligtvis komma under särskilt betraktelse, samt
slutligen ifrågavarande attributers indelning och ordning
in specie, alltefter den välbekanta, skinntorra,
scholastiska methoden. För öfrigt blir läsaren föga
besvärad med det resp. ämnets litteratur, ty utom D:r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
