Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å gräsmark. Naturligtvis äro flera vackra svenska växter förbigångna,
hittar man dem och tycker om dem, tar man hem dem.
Orkidéerna utgöra en grupp för sig. Ännu äro de väl knappast
odlade av andra än specialister, de äro dock ej så svåra, som de ha
rykte om sig, de vilja ha god jord, och de flesta fordra kalk. Om de
tagas med klump eller åtminstone med oskadade rötter, då bladen
börja vissna och alltså nästa års rotknölar äro färdigbildade, lyckas
planteringen i regel bra.
Även av träd och buskar ha vi en hel del inhemska, som äro värda
att taga vara på. Våra två (nu gjorda till 6) hagtorns-arter äro vackra
både i blom och frukt. Samma är förhållandet med våra vilda rosor;
det torde vara lönlöst försöka lära sig den mängd arter och underarter,
som nu uppställas, och man behöver ej heller skämmas, om man ej
känner dem, ty det finns väl ej mer än några få män i Sverige, de
som uppställt dem, som kunna reda ut dem.
För fuktiga delar av vildmarksträdgården ha vi hägg och olvon och
fläder, även druvhyll kan vara mycket vacker både i blom och
frukt. Syrener och guldregn äro ej inhemska, men jag har ej hjärta
ätt utesluta dem, vilket ju ej heller skulle tjäna något till, då alla
människor likafullt vill plantera dem.
Av kläng- och slingerväxter äga vi även flera riktigt bra. Mur-
gröna (vår egen är härdigare och vackrare än den utländska, stor-
bladiga) vill ha mylla och skugga, det är roligt att se den gå upp på
en husvägg, ett berg eller i ett träd. Vår vilda skogskaprifolär sä
god som någon av de många utländska kaprifolierna, bäst slingrar den
naturligtvis i lägre glesa buskar, men duger även vid husväggar och
bersåer. Humle har ju gammal tradition för sig och går längre norrut
än någon av de föregående, den är bäst å glesa häckar eller gärdes-
gårdar, om man ej vill odla den efter alla konstens regler. Även hun d-
rovan är användbar vid verandor och lusthus.
Detta skulle jag tro var ett gott och tillräckligt urval för en vild-
marksträdgård, ja, det är egentligen mycket för stort för en trädgård,
jag har medtagit så mänga för att ha något för varje smak och för
olika lokala förhållanden. Det är bäst att välja några få, som man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
