Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tycker om, och som harmoniera med omgivningarna, och vilka man
har anledning förmoda kunna trivas på platsen utan för många konster,
En större grupp av en växt ger ett helt annat intryck än en brokig
samling av olika arter. För många arter ge lätt karaktären av botanisk
trädgård, särskilt om man styr till med en mängd stora etiketter, detta
visserligen lärorikt, men aldrig vackert eller naturligt.
Vägar och gångar och huru de göras spela en stor roll i en vild-
marksanläggning. En grusgång där är fullständigt malplacerad, den
stör karaktären och är ej på långt när så behaglig att gå på som en
gräsgång, den är också dyrare att anlägga och behålla ren än gräs-
gången, Varför går folk alltid i gräset på sidan om grusgången i
stället för på denna? Bara känslan av grus under fötterna är åtminstone
mig i högsta grad emot; när man i städer och större trädgårdar måste
ha grusgångar, gör man dem så fasta, att de kunna sopas, det finns
ej ett löst gruskorn på dem, och de ärö att gå på som ett brädgolv,
en gräsgång är däremot som en mjuk matta. Det är endast fördom,
att gräs ej tål att gå på, tvärtom vinner det därpå. Om gräset är kort
och fint och det gås något på gången, är det icke alls farligt med
fukten, även i regnväder. Jag har sådana gångar här vid Grytet och
är fullt belåten med dem. Vid anläggningen stampas marken så fast
som möjligt och besås med fina grässorter: Festuca ovina tenuifolia,
rubra och duriuscula samt Agrostis stolonifera. Fröet nermyllas endast
några millimeter. Bästa tiden för anläggningen torde vara september
eller tidigt på våren. Väl anlagda gräsgångar tåla även körning.
Då man skall bo i vildmarken året om, blir det ju litet mera att
iakttaga. Vi få då även räkna med höst, vinter och vär; för sommaren
gäller det redan anförda. För våren behöva vi kanhända litet mera
blommor än sipporna, och få vi väl ej heller hålla oss så exklusivt
till de inhemska. Vi äro ju icke i så stort behov av en kontrast till
städerna, när vi ej bo där större delen av året. För vårblomstren skaffa
vi oss en liten varm plats utan gräs och sätta här snödrop par,
Eranthis, Scilla, snö klocka (Leucoyum) och Crocus (vårblommande; det
ges även höstblommande, vilka ej få glömmas såsom höstblommor). Alla
dessa passa även för vad jag kallar fjällväxt-rabatten, en rabatt med lätt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
